2
Feb
2015

Armén får lov att slå ned protester med vapen

 

Köerna utanför varuhusen i Caracas blir allt längre och längre.

Köerna utanför varuhusen i Caracas blir allt längre och längre.

RIO DE JANEIRO/DN

Det sjunkande oljepriset ökar risken för en social explosion i Venezuela. I förra veckan beslöt försvarsministern att armén får använda vapen för att slå ned protester.

President Nicolas Maduro motiverar åtgärden med att regeringen måste kunna »garantera lag och ordning«, men oppositionen menar att beslutet strider mot landets grundlag. Enligt Artikel 68, som bestämmer medborgarnas politiska rättigheter, är det förbjudet för polis och militär att använda »vapen och giftiga substanser för att kontrollera fredliga demonstrationer«. Kritiker menar att presidentens brott mot grundlagen visar hur desperat regeringen blivit för att förhindra att förra årets protester åter blossar upp.

– De vill skrämma folket till tystnad utan att ens höra vad folket har att säga, säger oppositionsledare Henrique Capriles.

Han var Nicolas Maduros motkandidat i presidentvalet 2013 och menar att regeringen istället borde koncentrera sig på att lösa livsmedelsbristen som skapar oroligheterna.

– De använder hot istället för att lösa problemen, säger Henrique Capriles, som numera är guvernör i delstaten Miranda.

Även den venezuelanska människorättsorganisationen Provea oroar sig för att militären numera får använda vapen vid demonstrationer om den anser att demonstrationen inte är fredlig.

– Detta beslut legitimerar en militarisering av vardagen, säger Proveas ordförande Inti Rodríguez.

Det minskade oljepriset, som gått från 110 dollar till 42 dollar fatet på mindre än ett år, har slagit hårt mot Venezuela. Olja är landets viktigaste inkomst och på grund av de tidigare höga oljepriserna har landet inte behövt bygga upp en egen livsmedelsproduktion. Staten har vant sig vid att ha pengar att köpa in det landet behöver. När inte längre staten har råd finns det ingen som vill sälja. Enligt regeringens källor räcker maten i förråden endast fram till i april.

För att få in mer pengar till staten inledde Nicolas Maduro året med att resa runt i två veckor för att be om lån och försöka få oljeländerna att vidta åtgärder för att höja oljepriset. Han besökte Kina, Iran, Qatar, Algeriet och Ryssland, men ingen lånade varken ut pengar eller ville göra något radikalt för att höja oljepriset. Det gör att den revolutionen som Hugo Chávez inledde i Venezuela för femton år sedan inte längre kan försörja sig. Många menar att landet kan gå i konkurs redan innan parlamentsvalen i december.

På Plaza Francia i överklasstadsdelen Altamira förstärkte militären i helgen sin bevakning. Under förra årets protester var torget centrum för de våldsamma upploppen som kostade 41 personer livet över hela landet. På torget finns idag en minnesplats över de studenter som dog när civilklädda agenter ur landets underrättelsetjänst öppnade eld rakt in i folkmassorna. På minnesplatsen har någon vecklat ut en banderoll där det står: »Det går inte att tysta oss – Artikel 68«.

Anonyma grupper har ställt ett ultimatum till regeringen där de kräver att Nicolas Maduro måste avgå, annars kommer protester att börja arrangeras över hela landet.

HENRIK BRANDÃO JÖNSSON

FAKTA

Nicolas Maduro tog över efter Hugo Chávez som dog i cancer i mars 2013. Under Maduros snart två år vid makten har brotten mot mänskliga rättigheter ökat. Han har bland annat gripit en av oppositionens främsta politiker, Leopoldo López, och satt honom i fängelse i snart ett år utan rättegång. Både USA, EU och FN har fördömt agerandet och menar att Leopoldo López är en politisk fånge.

 

Kommentera