5
Nov
2013

Brasiliens revolution firar tio år

Bidraget som lyft hela Brasilien

RIO DE JANEIRO/HD

I tysthet har Brasilien genomfört en av de mest betydande revolutionerna i modern tid. Ja, det är stora ord, men sant. De senaste åren har Brasilien lyft en fjärdedel av sin befolkning, 50 miljoner människor, ur fattigdom. Inget annat land har lyckats göra det så snabbt på ett hållbart sätt. I dag är nästan alla kinesiska storstäder hälsovådliga på grund av den omfattande miljöförstöringen. Det priset har inte Brasilien betalat. I stället har spädbarnsdödligheten minskat med 40 procent och medellivslängden ökat.

Namnet på denna revolutionerande förändring är Bolsa família, ett familjebidrag som började delas ut av Brasiliens före detta president Lula da Silva för tio år sedan. Hans tanke var att så länge den fattiga befolkningen hungrade skulle den inte själv kunna förändra sina liv. Det behövdes en knuff i rätt riktning. Lula avsatte 0,5 procent av BNP till bidraget som delades ut till alla de som tjänade mindre 200 kronor i månaden. Varje person garanterades mellan 100 och 900 kronor i månaden.

I år firar världens mest effektiva fattigdomsbekämpningsprogram tio år.

– Vi behövde bara puta igång bilen för att den skulle ta sig. Nu går den av sig själva, säger socialministern Tereza Campbello.

Jag träffade henne i förra veckan när hon var i Rio för att förbereda veckans tioårskalas för Bolsa Família. Förutom att programmet nästintill utrotat den värsta fattigdomen i världens femte största land så har den stärkt samhällets svagaste. 93 procent av bidraget går till familjer som styrs av en ensamstående kvinna och 73 procent av bidraget går till afrobrasilianska familjer. Det enda motkravet för att få bidraget är att barnen fullgör sin nioåriga skolplikt och att alla barnen vaccineras. Det har lett till att 99,11 procent av alla barn numera är vaccinerade.

Trots framgångarna fortsätter dock högeroppositionen att häckla programmet.

– De tycker att bidraget är välgörenhet och att det gör fattiga lata. Men vi struntar i vad de säger. Hatet mot fattiga är lika starkt i alla kulturer, säger ministern.

Att familjebidraget även anklagats för att vara röstköp för det socialdemokratiska arbetarpartiet som styrt Brasilien i tio år viftar hon bort med samma hand.

– Jag förstår inte varför det finns ett sådant motstånd när det gäller att hjälpa fattiga. När vi subventionerar åt företagen och ger skattelättnader kallas det för en investering för framtiden. Men när vi ger pengar åt fattiga räknas det som en utgift, säger Tereza Campbello.

Flera länder i Afrika, Asien och Centralamerika står nu på kö för att införa programmet, som även visat sig bra för tillväxten. Bidraget har gjort att brasilianska företag fått 50 miljoner nya konsumenter att sälja till, vilket gett tvåsiffrig tillväxt i det torra nordöstra Brasilien där barnen nu äter yoghurt till frukost och mammorna äter kex om eftermiddagarna. Det är den enda negativa effekten av revolutionen. Antalet överviktiga har ökat nästan lika markant som fattigdomen minskat.

HENRIK BRANDÃO JÖNSSON

 

3 Svar

  1. Christian

    Bolsa Familia har verkligen varit en succé det får man säga (har sett på fruns sida hur det har påverkat familjen). Att koppla bidraget till två viktiga utvecklingspunkter, utbildning och hälsa är så enkelt men ändå så genialt, här hittad Lula rätt koncept. Det skulle vara kul att se hur stor del av det ”brasilianska undret” de senaste åren som beror på en ökad köpkraft hos de allra fattigaste. Vet du om det finns någon forskning kring det?

  2. Henrik

    Jag har inte sett någon forskning på det. Men grovt räknat kan man säga att råvaruboomen står för halv tillväxten och resten på den ökade konsumtionen, där Bolsa familia är den största enskilda faktorn. I nordöstra Brasilien, där tillväxtsiffrorna varit uppe i 13 procent är Bolsa familia huvudanledningen. Det lönar sig att satsa pengar på fattiga.

  3. richard beer

    Javisst, Bolsa Familha är en succé i ett tioårsperspektiv, men programmet startades faktiskt initialt av Lulas företrädare, och att så många ryckts loss från den extrema fattrigdomen kan Brasilien främst tacka världsekonomin för fram till 2008, Kinas råvaruköp samt att landet tagit igen lite av minst tjugo års onödig eftersläpning. Det hör väl till spelets regler att Dilma krasst utnyttjar jubiléet för att befolkningen ska glömma allt annat som inte funkar och försöka bli omvald, men frågan är snarast att hitta en dynamisk miljövänlig social/ekonomisk modell utöver subventioner och ren konsumtion, och det har hittills ingen försökt. Efter tio år hör forfarande lågstadielärarna till de sämst betalda i världen, nära hälften av brassarna är utan avlopp (tio år utan egentliga förbättringar därvidlag), industrin går kräftgång (utöver bilindustrin som subventioneras skamlöst), stagflation är ett faktum och kostnadsnivån är i många avseenden bra högre än i Sverige. Succé för Dilma ? Nej, vet ni vad, tanten håller på att begrava Brasilien, helt självförvållat dessutom eftersom hon tror på samma nationalistiska utvecklingsmodell genom vilken generalerna tog kål på landet under 1970- och 1980-talen. Freudianska psykoanalytiker skulle ha mycket att säga om detta!

Kommentera