23
Okt
2003

En ny regering tar över i Bolivia

LA PAZ/POLITIKEN

Klockan slår åtta på kvällen i det vackra regeringspalatset på Plaza Murillo i Bolivias administrativa huvudstad La Paz. Säkerhetschefen Carlos Aguilera Aliaga delar ut förminskade fotostatkopior av La Razóns förstasida, landets största dagstidning.

– Här ser ni hur alla de nya ministrarna ser ut och deras namn, säger han.

– Ok?

Vakterna nickar och viker pliktskyldigt samman lappen och placerar i innerfickan.

Problemet för säkerhetsvakterna i Bolivias regeringspalats är inte bara att de fått en helt ny regering att hålla koll på. Det är också helt okända ansikten som plötsligt gör premiär i offentligheten. Endast ett par av de femton ministrarna som Bolivias nya president Carlos Mesa utsett till att utgöra landets nya regering har tidigare haft politiska uppdrags.

Säkerhetspersonalen är ändå van vid att politiker kommer och går i landet. Det finns få regeringsbyggnader i världen som bevittnat så många olika regeringar som Bolivias. Under hela 1900-talet avlöstes och tillsattes nya regeringar på ett löpande band genom olika stads- och militärkupper. Denna gången har däremot tillsättningen skett enligt landets konstitution. Men frågan är hur länge regeringen håller.

På ett stormigt torgmöte tidigare i veckan på Plaza de los Héroes i centrala La Paz träffade Carlos Mesa för första gången landets ledande indianledare för att höra hur de ser på den nya regeringsbildningen.

– Jag är nöjd med regeringen förutom två ministrar, skrålade Roberto de la Cruz, ordförande för den bolivianska arbetareorganisationen COR i El Alto.

Han ogillar ministern för hållbar utveckling, Jorge Cortés Rodriguez, och menar att han var inblandad i den omtalade korruptionsskandalen för några år sedan. Värre är däremot att Roberto de la Cruz inte gillar den nya utbildningsministern Donato Ayma Rojas. Utbildningsministern är en av de två ministrar som den nya presidenten kvotat in bland de femton nya ministrarna eftersom han har indiansk bakgrund.

– Han är en bluff. Han tillhör makten. Han umgås bara med de rika mäktiga vita familjerna i landet och är inte längre en av oss, hälsade de la Cruz och möttes av jubel från de tusentals indianer som återigen tagit sig ned från berget i El Alto för att protestera i huvudstaden.

Även den karismatiske indianledaren, Felipe Quispe, som vill återupprätta Inkariket i Bolivia, var kritisk i sitt tal.

– Jag ber till solguden Inti att den nya presidenten håller vad han lovar och genomför sina åtagande, sa han och reste armarna mot skyn.

Vid hans sida stod en kostymklädd president och försökte le.

Carlos Mesa vet att det finns enorma krafter bland den indianska folkgruppen i landet. De utgör sextio procent av befolkningen och kräver nu att få sin röst hörd. Indianledaren Felipe Quispe deklarerade också vid mötet att han endast tänker ge den nya presidenten 90 dagar. Har inte Carlos Mesa lyckats lämna den nyliberala ekonomiska politiken och satt stopp för planerna på naturgasexporten tills dess kan han vänta sig nya vägblockader som snabbt kommer att lamslå det bergiga Bolivia igen.

– Om det visar sig att jag har använt er till min egen fördel har ni rätten att sparka ut mig, sa Carlos Mesa under sitt anförande inför de tusentals samlade indianerna på Plaza San Francisco, och avslutade med orden:

– Och det kommer i så fall att bli en rejäl spark.

Den andra ministern med indiansk bakgrund som utsetts är Justo Seoane Parapaino. Han kommer från det bolivianska låglandet och har tidigare utmärkt sig som Bolivias delegat i det latinamerikanska rådet för ursprungsbefolkning. Hans titel är minister för frågor rörande indianbefolkningen och är en helt ny ministerpost. Den ersätter den gamla ministerposten för finansiering som den avgående presidenten Gonzalo Sánchez de Lozada införde.

Trots det stormiga torgmötet har ändå livet återgått till det normala i La Paz. Fortfarande är däremot köerna till bankkontoren långa och trafikstockningarna många eftersom ingen har kunnat uträtta sina ärenden under de två veckor som oroligheterna höll den andinska huvudstaden i ett järngrepp. Här och var ligger också gatsten kvar uppbruten och på väggarna lyser slagorden mot den hatade avgående presidenten skarpt

Minnet från oroligheterna finns också kvar i de flestas blickar.

– Jag känner inte något av offren eller de anhöriga personligen. Men varje gång jag tänker på att det var fyra barn som dog så tappar jag förtroendet för allt. Jag kan förstå att militären kände sig pressade av demonstranterna. De var hotfulla och kastade sten. Men barn, säger en man som sitter och matar duvorna på Plaza Murillo med torkade majskorn.

– En baby dog också, fyller hans fru i. Den fick andnöd och dog av tårgasen.

På vägen tillbaks mot hotellet möter jag en man som driver en klädesbutik i ett gathörn. Han säljer jumprar och har döpt sin butik till ”La Polonesa” eftersom han härstammar från den europeiska invandringen till Bolivia under 1900-talet.

Tror han att två ministrar med indianskt ursprung kan lugna den bortglömda majoriteten i landet?

– Det är väl bättre än ingen, säger han och går in i affären igen.

HENRIK JÖNSSON

2003-10-23

FAKTA

Totalt dog det 74 personer under konflikten som är de värsta oroligheterna som Bolivia upplevt på över tjugo år.

1 Svar

  1. Andreas diras: Oljebaronen Michail Chodorkovskij var en av de ff6retagare som inte var nf6jda. Han gav stf6d till oatssipionopprtier Detta oatssipionopprti var inget annat e4n KPRF (Kommunisterna) (e4ven om zioganov sje4lv ff6rnekar det men hur ofta talar han sanning? )

Kommentera