»Lydnadssverige skulle må bra av lite brasiliansk tolerans«

På ytan ser det ut som vilken pub som helst

I somras tog jag en månads semester i Sverige. Jag kände att jag höll på att tappa kontakten med vänner, kulturen och det svenska samtalet. Det blev en väldigt trevlig semester där jag kände att jag förnyade mitt kontrakt med Sverige, även om vi bor långt från varandra. Det enda jag inte gillade är acceptansen för den fascistoida vaktkulturen kring restauranger, barer och klubbar fortsätter. Hur kan det komma sig att Stockholm, som annars är så trendkänsligt, inte kan låta sig inspireras av omvärldens sätt att umgås med regler, öppettider och alkohol? Här är min krönika.