Vattenläckor & kackerlackor

När kackerlackorna fäller ut sina vingar sprider sig skräcken

RIO DE JANEIRO/SDS

Någon kommer försent för att de fått en vattenläcka. En annan bor tillfälligt hos svärmor eftersom det sipprar vatten genom deras tak. En tredje anlitar advokat för att grannen orsakat en vattenskada. När vi bodde i stadsdelen Catete, Rios Värnhem, hade vi tre vattenläckor på fyra år. Rostar rören fortare i tropikerna? Är brasilianska rörmokarna sämre än andra? Eller rör det sig om försäkringsbedrägerier? Mina teorier har varit många. Nu vet jag varför det inträffar så många vattenläckor i Brasilien.

Stambyten sker inte kollektivt i bostadsfastigheterna. Precis som jänkare är brassar skeptiska mot gemensamma lösningar. Var och en sköter sitt. Det vill säga, varje lägenhetsinnehavare ansvarar för den bit av husets avlopp och ledningar som passerar deras bostad. I vårt art decohus, som är byggt på fyrtiotalet, finns åttio lägenheter, uppdelat på fyra trappuppgångar. I stället för att genomföra ett kollektivt stambyte försörjer de återkommande reparationerna en rörmokare på heltid.

Han heter Zito och hänger med portvakten varje dag. I väntan på nästa läcka skruvar han in glödlampor åt husets änkor.

I förra veckan knackade Zito på vår dörr. Grannen under oss hade klagat på att hans köksvägg var fläckig som en gammal världskarta. På vissa ställen droppade vattnet fram. Zito menade att läckan kom från vår lägenhet. Han hamrade sig genom vår köksvägg och konstaterade att det sjuttio år gamla avloppsröret gjort sitt. Diskvattnet sipprade ut. Zito breddade hålet i väggen, plockade bort de rostiga rörbitarna och limmade fast ett modernt plaströr.

– På måndag fyller jag igen hålet, sa Zito och tog helg.

Följande morgon vaknade jag med ett ryck. Min fru och dotter tävlade i att skrika högst i köket. Sedan sprang de in i sovrummet och tvingade mig att lösa situationen. Yrvaken tog jag insektssprayet, den lilla stålskyffeln och gick mot köket. De flesta kackerlackorna hade samlats under köksbordet och rörde nyfiket på sina antenner. Det fräste till när jag sprutade över dem. Metodiskt krossade jag en efter en.

– Du är min hjälte, sa min fru och kramade om mig.

– Du är min hjälte, sa min dotter och kramade om mig.

Kackerlackor i Brasilien är som innebandy i Sverige. De intresserar inte båda könen. Om samtalet tryter vid en middag i Brasilien är det alltid en kvinna som drar en kackerlackshistoria. Tävlingen vinns av den kvinna som berättar den äckligaste historien. Det brukar sluta med att någon sett en barata voadora, en flygande kackerlacka. Värre än så kan det inte bli. Den kan ju fastna i håret.

Jag har frågat brasilianska män varför de inte fascineras av kackerlackor. De bara skakar på huvudet. Deras roll är att slå ihjäl krypen.

När rörmokaren Zito kom tillbaka och släppte på avloppsvattnet igen sprang det sjuttioåriga röret läck på ett annat ställe. Nu är det lägenheten på tredje våningen som fylls med diskvatten. Problemet för oss är att vi inte får täppa igen vårt hål till husets inre förrän grannen lagat sitt rör. Så det enda som skiljer oss och kackerlackorna åt nu är en svart sopsäck som jag tejpat över hålet med industritejp. Min fru vägrar ända gå in i köket. Hon har hört att kackerlackor har tänder. De kan bita sig genom plasten.

HENRIK BRANDÃO JÖNSSON