Kärlekshotell – Brasiliens ventil
RIO DE JANEIRO/SDS
Brasilien har misslyckats med mycket, men en sak är landet världsbäst på: sina kärlekshotell. De finns i alla städer och rummen hyrs i perioder om tre, sex eller tolv timmar av par som vill vara hemliga. Diskretionen är hundraprocentig. Det flesta kärlekshotell har garage där man kör in bilen, får sin nyckel i en lucka och parkerar utanför rummet. En carport fälls automatiskt ned så att inga andra gäster som passerar garaget ska kunna se registreringsplåten. Från parkeringen leder en trappa upp till rummet som ofta är kitschigt inrett med fåtöljer i gallon och en säng som mäter minst två gånger två meter.
Taket är klätt av speglar för att ge besökarna en extra glimt av varandra. På en panel vid sidan om sängen finns en rad knappar som ändrar färg på belysningen och där man kan välja musik. Det finns också särskilda möbler som är anpassade för vissa ställningar. Vill man kan man beställa ett rum med jacuzzi. En del har även bastu. Vad man nu ska med bastu till i Rio de Janeiro? På rummen finns också bar med allt ifrån champagne och whisky till kolsyrat vatten och öl. Blir man hungrig kan man beställa en trerättersmiddag som serveras i ett separat rum.
För att servitören inte ska se vem som hyrt rummet ställer han in maten, täckt med silverkåpa, och ringer i en klocka när han gått ut. Gemensamt för kärlekshotellen är också att det inte finns några täcken. Tanken är att man inte ska sova.
För de som dejtar på tinder har kärlekshotellen blivit en succé. De matchande paren behöver inte bjuda hem varandra och avslöja hur de bor utan kan lära känna varandra på neutral mark. Gillar man inte varandra vet den andre inte var den andre bor. Diskretionen är så utstuderad att om man betalar med kort så hamnar inte kärlekshotellets namn på kontoutdraget. I stället för Love Time står det Grill Rio. Den som vänsterprasslar ska inte behöva bli upptäckt.
Efter min skilsmässa har jag besökt ett par kärlekshotell och imponerats över hur välskötta de är. Medan det mesta i det brasilianska samhället är svajigt och sammansatt med klister, tejp och ståltråd är kärlekshotellen som stabila fort utan vattenläckor. Till och med luftkonditioneringen fungerar. Lakanen är rena och glödlamporna utbytta. Det mousserande vinet är kylt och maten som serveras varm. Receptionisterna är professionella och kortbetalningsapparaten har täckning.
Det är som om när det kommer till sex så sträcker Brasilien på sig och tar sig själv på allvar. Som om sex vore det viktigaste i livet. Allt annat är sekundärt.
Så länge sexet fungerar står medborgarna ut med ett laglöst, korrupt samhälle där ingenting är givet. Där polisen rånar, skattedirektören skattefuskar, fattiga röstar på högern och hallickar blir svartsjuka, för att travestera den brasilianske musiklegenden Tim Maia.
Kärlekshotellen har blivit Brasiliens ventil som ljuder när det övriga samhället inte fungerar.
Med högernationalisten Bolsonaro vid makten har landet nått nya bottenrekord. Amazonas brinner igen och ingen gör något åt det. Om det brasilianska samhället skötts lika väl som kärlekshotellen hade landet varit ett paradis.
HENRIK BRANDÃO JÖNSSON