Världens mest orättvisa kontinent
I juli släppte FN den senaste undersökningen om inkomstfördelningen i världen. Föga förvånande visade det sig att Latinamerika fortfarande är världens mest orättvisa kontinent. Av de femton länderna med störst lönegap kommer tio från Latinamerika. För att beskriva hur stort gapet kan vara letade jag upp en av de fattigaste och en av de rikaste personerna i Rio och ställde samma frågor till dem. Reportaget publicerades i dagens Sydsvenskan, men lades inte ut på nätet. Läs i stället här och lär känna Ariana och Alice, två kvinnor, på varsin sida av inkomstgapet.
RIO DE JANEIRO/SDS
Namn: Ariana Nunes Pedreira, 24
Yrke: Sopsorterare
Bostadsområde: Favelan Porto do Rosa utanför soptippen Itaóca i São Gonçalo
Månadslön: 840 kronor
Förmögenhet/tillgångar? Inget
Familj: Min man José som också jobbar på soptippen och våra barn Ricardo, 4, och Zezinho, elva månader. Mamma och pappa och mina åtta syskon.
Utbildning: Sjuårig grundskola
Kvadratmeter boendeyta: 10 kvadratmeter
Granne: En «boca de fumo» (crack house), en mötes- och försäljningsplats för crackmissbrukare
Min käraste ägodel: Min 14 tums färg-TV!
1. Vad värdesätter du högst i livet?
– Mina barn. Det finns inget viktigare för mig.
2. Hur ser en vanlig dag ut i ditt liv?
– Jag går upp klockan fyra och ammar Zezinho. Sedan fixar jag matsäck till min man som går till sopptippen klockan fem för att vara i tid till när sopbilarna kommer. Annars hinner de andra sopletarna före. Sedan vid sjutiden följer jag min fyraåring till skolbussen. Zezinho bär jag i famnen. På förmiddagen städar jag undan, plockar ned tvätt och hänger upp ny. Jag vill helst inte jobba mer än två dagar i samma kläder. Efter lunch går jag till soptippen och träffar min man. Grannflickan tar hand om Zezinho. Vi jobbar fram till klockan fem och letar främst efter koppar, aluminium och gummi. Vet du vad du får för ett helt kilo gummi? 35 centavos! Ett kilo får du ihop lätt. Nästan alla skosulor är av gummi.
– Men det gäller att vara försiktig. Det är lätt att man blir stucken. Det ligger sprutor lite här och där. De tömmer ju sjukhussopor här också. En gång såg jag en avhuggen hand. En annan gång en moderkaka. Det var ganska äckligt. Min syster hittade ett lik här en gång.
– Efter fem går vi och säljer vad vi samlat ihop till en återvinningsfirma. De väger och betalar oss. Sedan går vi hem och tittar lite på TV tillsammans efter maten. Jag brukar gå och lägga mig vid åtta, niotiden.
3. Vilket råd har du till en rik i ditt land?
– Att tänka mer på oss fattiga och skaffa fler och bättre jobb åt oss.
4. Hur ser du på inkomstskillnaderna i Brasilien?
– Jag vet inte riktigt. Det är ju helt klart orättvist. Den fattige är fattig och den rike blir bara rikare. Min mamma jobbade på denna tippen och nu gör jag detsamma. Jag började när jag var nio år. Nu är min mamma femtio år och kan inte jobba mer. Hela ryggen är förstörd. Hon har också fått en hemsk hosta. Det är ju så mycket metangas som sipprar ut här på tippen. Man borde bära gasmask, hahahaha.
5. Vad gör politikerna åt inkomstklyftan?
– Det vet jag inte.
6. Spelar hudfärg roll?
– Inte mer än att det är vi svarta som är fattiga och de vita är rika. Det har väl alltid varit så.
7. Är du rädd för brott?
– Det vill jag helst inte svara på. Men jag gillar inte vapen. (Ariana bor bredvid ett hus som är favelans försäljningsplats för droger. Den styrs av beväpnade, påtända och hotfulla tonåringar).
8. På vilket sätt hade ditt liv varit annorlunda om du fötts som man?
– Jag tror inte det sett annorlunda ut. Är du fattig så kvittar det om du är man eller kvinna.
9. Vilken är din favoriträtt?
– Kyckling á la Stroganoff!
10. Vad skulle du gjort om du var borgmästare i São Gonçalo?
– Jag hade nog börjat med att anlägga ett avloppssystem. Här i São Gonçalo bor det en miljon människor och endast några få procent av bostäderna har avlopp. Resten rinner rakt ut i Guanabaraviken. Det är hemskt.
11. Hur mycket betalar du i skatt?
– Inte mer än momsen som de lägger på all mat jag köper.
12. Vilken är din favoritplats i världen?
– Aparecida do Norte. Deras nybyggda katedral är den största i Brasilien.
13. Vad tycker du om droger/alkohol?
– Det vill jag inte svara på, men jag dricker gärna öl med min man om lördagarna. (Ariana är rädd för vad hennes grannar, crackgänget, ska tycka om hon uttalar sig negativt om droger).
14. Vad är anledningarna till inkomstklyftan i Brasilien?
– Vet inte.
15. Vad kan man göra åt inkomstgapet?
– Om regeringen satsar på utbildning för fattiga så kan vi själva förändra oss. Men hittills har ingen gjort det. Man vinner inga val på att hjälpa fattiga.
16. Vem kommer du att rösta på i presidentvalet den 3 oktober?
– Dilma Rousseff!!!
17. Varför?
– För att det är Lulas kandidat och för att hon är en stark kvinna.
Fotnot:
35 centavos är 1,40 SEK
São Gonçalo är en förortskommun till Rio de Janeiro, med en miljon invånare, som ligger på andra sidan Guanabarabukten. Trots att den är delstaten andra största stad är staden som bortglömd. Miljonstaden har ingen egen dagstidning och ingen annan media bevakar staden. Medelinkomsten per år ligger kring 26 500 SEK (2005)
Aparecida do Norte är en nybyggd pilgrimsort för katoliker i Brasilien
RIO DE JANEIRO/SDS
Namn: Alice Maria Saldanha Tamborindeguy, 50 år
Yrke: Advokat och politiker
Bostadsområde: Copacabana
Månadslön: minst 50 000 kronor
Förmögenhet/tillgångar? Det vill jag helst inte uppge
Familj: Min andra man, domaren João Carlos Souza Correa, och min dotter Nicole, 25, som har egen inredningsbutik. Min pappa var byggnadsentreprenör och kongressledamot. Min mamma är 77 år och bor i lägenheten bredvid mig.
Samhällsklass: Överklass
Utbildning: Juristutbildning på universitetet
Kvadratmeter boendeyta: 300 kvadratmeter i Edifício Chopin, ett av Rios mest berömda bostadshus där många av stadens rikaste familjer bor.
Granne: Copacabana Palace (ett av världens mest lyxiga hotell)
Min käraste ägodel: Min pudel Nick.
1. Vad värdesätter du högst i livet?
– Min hälsa.
2. Hur ser en vanlig dag ut i ditt liv?
– Jag går aldrig upp före åtta, kollar mina mejl och äter frukost. Sedan svarar jag på mejl och gör några jobbsamtal. Jag jobbar helst från mitt kontor hemma. Bruno, en sekreterare hjälper mig. När jag var invald i delstatsregeringen i Rio de Janeiro för några år sedan hade jag eget kontor i centrum. Det var hektiskt. I dag har jag det lugnare. Ibland äter jag lunch hemma. På eftermiddagen är jag uppbokad med möten eller så går jag till min frisör eller handlar kläder på Galeria 444 i Ipanema. På kvällen är det alltid något vernissage, invigning eller cocktail att gå på.
– I kväll ska jag gå på lanseringen av «Sociedade Brasileira», en adresskalender med Rios «high society». Den kommer ut vartannat år och har med stadens mest välbärgade och traditionella familjer. Inga nyrika, hahahaha. I dag kan ju vem som helst bli rik. Kolla bara på fotbollsproffsen.
– Jag brukar sällan vara hemma före elva på kvällen. Jag kollar genom mejlen och svarar på en del. Tidigast ett på natten går jag och lägger mig.
3. Vilket råd har du till en fattig i ditt land?
– Leta upp en skola eller någonting där du kan utbilda dig. Där du kan sitta och läsa. Det är grunden till allt. Ju mer utbildning desto lättare blir det för dig att ta rätt beslut i livet.
4. Hur ser du på inkomstskillnaderna i Brasilien?
– Brasilien är ett stort land och det är klart att skillnaderna blir större då. Hade Europa varit ett land hade det också funnits en stor klass rika och en mängd fattiga.
5. Vad gör politikerna åt inkomstklyftan?
– Vi måste satsa mer på utbildning. När den fattiges barn har samma chans att utbilda sig som den rikes barn har vi lyckats. Annars kommer aldrig inkomstklyftan aldrig att minska.
6. Spelar hudfärg roll?
– Alltså, det vanligaste är att vita är rika och svarta är fattiga. Men jag tror inte det har med rasism att göra, utan utbildning. Om du som färgad skaffar dig en bra utbildning kan du bli rik.
7. Är du rädd för brott?
– Jag är rädd för att bli rånad eller hamna mitt i en skottlossning mellan polis och favelagäng och få en förlupen kula i mig. Jag är mycket rädd för vapen. Men jag är van mig. Som riobo har man säkerhetstänkandet i sig. Det har blivit normalt normalt.
8. På vilket sätt hade ditt liv varit annorlunda om du fötts som man?
– Mitt liv hade nog varit detsamma, även om Brasilien är ett macholand. Men jag är glad att jag är kvinna. En av mina mest omtyckta lagar som jag fick genom i delstatsregeringen var att förbjuda vykorten med nakna brudar på stranden. En sådan lag hade en man aldrig skapat.
9. Vilken är din favoriträtt?
– Ris och bönor!
10. Vad skulle du gjort om du var borgmästare i São Gonçalo?
– Jag försökte ju bli borgmästare där både 1996 och 2002, men lyckades aldrig. Jag ska försöka igen till borgmästarvalet 2012. Vinner jag blir prioriteringen: 1. Utbildning – utan utbildning kan du inte förändra ditt liv. Jag ska bygga skolor och daghem. 2. Sjukvård – folk måste ha vårdcentraler att gå till. 3. Avlopp – att avloppssystemet är så dåligt utbyggt är verkligen ett bevis på att Brasilien fortfarande är ett tredjevärldenland.
11. Hur mycket betalar du i skatt?
– Ungefär tiotusen reais om året (3 300 kronor i månaden)
12. Vilken är din favoritplats i världen?
– Copacabana! Jag älskar Copacabana. Det är bra att resa runt i världen, men bättre att komma hem, hahahaha.
13. Vad tycker du om droger/alkohol?
– Jag tycker varken om lagliga eller olagliga droger. Det som mest skrämmer mig mest är hur lätt det är att bli alkoholiserad.
14. Vad är anledningarna till inkomstklyftan i Brasilien?
– Att alla inte har tillgång till bra utbildning.
15. Vad kan man göra åt inkomstgapet?
– Utbildning åt alla.
16. Vem kommer du att rösta på i presidentvalet den 3 oktober?
– José Serra. Han tillhör partiet PSDB som också är mitt parti.
17. Varför?
– Han har en fin karriär bakom sig och är mogen uppgiften.
HENRIK BRANDÃO JÖNSSON
Hm.. Spännande att se båda delarna såhär svart på vitt även exemplet är taget från extremer åt båda hållen.
Matilde
Visst, det är två extremer. Men jag ville hitta någon som verkligen var fattig och någon verkligen var rik. Gapet blir tydligare då.
Mycket spännande!