Folkomröstning i Bolivia

RIO DE JANEIRO/SDS

Första veckan i augusti går Bolivia alltid genom sin moderna historia. Den sjätte firar den bolivianska befolkningen självständigheten från spanjorerna. Dagen efter påminns landet om dess världsrekord i statskupper när militären firar Arméns dag. I år är de nationella känslorna hetare än någonsin. På söndag hålls den folkomröstning som bestämmer landets framtid.

Ska Bolivia delas i två nationer eller ska president Evo Morales få fortsatt förtroende att hålla samman Sydamerikas fattigaste land?

— Det är under de här dagarna som vi är stolta över att vara bolivianer. Må Herrens ord hjälpa oss att bli ett sant fosterland med rättvisa, kärlek, solidaritet och frihet. Det tråkiga är att denna drömmen bär vi bara den sjätte augusti. Från och med den sjunde försvinner den, sa kardinalen Julio Terrazas vid söndagens mässa i separatiststaden Santa Cruz på det bolivianska låglandet.

Julio Terrazas har den katolska kyrkans högsta befattning i Bolivia och är en av de inflytelserika män som ställt sig på oppositionens sida i striden mot president Evo Morales. För den katolska kyrkan och för näringslivet i det välmående låglandet är Evo Morales politik en katastrof. Den hotar den apartheidstruktur som landets elit tog över efter att spanjorerna lämnade landet 1824.

Under det senaste året har tre provinser på låglandet hållit lagvidriga folkomröstningar och röstat för en självständighet. Stärkta av rikedomen från regionens sista lagliga råvara, naturgasen, vill inte låglandet att regeringens reformpolitik ska gynnas av skatter från den. Oppositionen motsätter sig den socialistiska politik som Evo Morales genomfört när han förstatligat naturgasindustrin för att kunna fördela inkomsterna över hela landet.

För att återta initiativet i landet valde Morales i maj att förklara att han är villig att hålla en folkomröstning om sin politik. Morales, som är Latinamerikas enda president med indianskt ursprung, vill se om han fortfarande har majoriteten av befolkningen med sig i det reformarbete som ska ge indianerna samma medborgliga rättigheter som resten av invånarna.

Tidigare har den vita elit som styrt landet struntat i att ge skola

och sjukvård åt indianerna trots att de utgör mer än 60 procent av befolkningen. Frågan som nu kommer att ställas till hela befolkningen handlar om väljaren är för eller emot den förändringsprocess som Morales och hans vice president Álvaro García Linera genomdriver.

För att oppositionen ska kunna vinna måste den samla mer än de 53 procent av rösterna som Evo Morales fick vid det historiska valet i december 2005. Lyckas oppositionen kommer det att hållas nyval inom kort. Om däremot Morales förmår att mobilisera alla de miljoner indianer som gynnats av hans politik kan han fortsätta att styra Bolivia som ett enat land mot nästa mandatperiod.

HENRIK JÖNSSON

2008-08-01

FAKTA

Vid den senaste opinionsundersökningen som den oppositionella dagstidningen El Deber i Santa Cruz gjort har Morales 54 procents stöd. Att de båda sidorna nästan väger jämnt ökar risken för att våldsamheter kommer att bryta ut under dagens nationaldag, som kan bli en av de sista Bolivia firar tillsammans.