20
jun
2007

Hembiträde misshandlades

RIO DE JANEIRO/POLITIKEN

En av de mest obehagliga åkommorna i det brasilianska samhället är straffriheten. Alla känner till den, retar sig på den och klagar på den. Förutom då den vita medelklassen som ibland behöver den. Just nu rullas ett aktuellt fall i pressen.

De flesta vet att de nittonåriga medelklasskillarna i det amerikaniserade bostadsområdet Barra da Tijuca i västra Rio de Janeiro kommer att frias. Det kvittar att de bröt armen och grovt misshandlade det 32-åriga hembiträdet Sirlei Dias de Carvalho när hon fridfullt stod och väntade på bussen.

Det kvittar också att misshandeln har ett huvudvittne, en taxichaufför som följde efter gärningsmännen och antecknande bilnumret. Och att ytterligare två personer pekat ut gärningsmännen. Killarna kommer från välbärgade familjer. De kommer att frias. En av föräldrarna till killarna har redan försökt.

— De är ju bara barn. De kan inte sitta i häktet. De måste tillbaks till universitetet, sa en av papporna.

I en intervju med dagstidningen O Globo kommenterade hembiträdet uttalandet.

— Om de är vuxna nog att misshandla en kvinna, är de vuxna nog att sitta i fängelse.

Tidningen visade upp bilder på Sirleis sönderslagna ansikte och brutna arm. Genast tog en av papporna till orda igen.

— Sirlei är kvinna. Det gör henne mer ömtålig. Hon kan få ett blåmärke av minsta lilla tilltryckning.

Återigen frågade tidningen vad hembiträdet tyckte om pappans uttalande.

— Jag ska vara glad att det inte var han som slog. Då hade jag dött!

En tredje gång försökte den välbärgade pappan få opinionen på sin sida. Han försvarade misshandeln med att hans son förväxlat hembiträdet med en hora.

Genast reagerade ordföranden i de prostituerades riksförbund i Brasilien.

— Jaså, sen när blev det tillåtit att misshandla en prostituerad?

Fallet påminner om när ett gäng vita, övre medelklass grabbar satte fyr på Galdino, en indianhövding som övernattade på en bänk i väntan på firandet av Indianernas dag i huvudstaden Brasília för tio år sedan.

— Vi trodde han var en hemlös, försvarade killarna sig.

Den 44-årige indianhövdingen kom till sjukhus med 95 procentiga brännskador. Varav 85 procent var av tredje graden. Han dog på sjukhus och grabbarna som hällde bensin över honom dömdes vardera till fjorton års fängelse. Fortfarande ett decennium efter händelsen har ingen av gärningsmännen börjat avtjäna sina straff.

Det som gör fallen så obehagliga är att de gjordes för «skoj skull», av så kallade «Pit Boys». Brasilienska medelklasskillar som inte behöver arbeta för sitt uppehälle utan tillbringar sin tid på gymmet och stranden. De bor i inhägnade bostadskomplex och har uppfostrats av «nannys». På helgerna hänger de vid sina sportbilar på bensinstationerna och sniffar kokain. I brist på något att göra blir de aggressiva som pitbullhundar.

De rånar, misshandlar och slåss.

Och vet att deras pappor fixar ut dem om de åker fast.

Det finns ett brasilianskt talesätt som säger «att i Brasilien avtjänar man endast ett fängelsestraff om man är färgad, fattig eller prostituerad».

— Det är absurt. Barbariskt. Men så är det, erkänner landets före detta chefsåklagare, Cláudio Fonteles.

Det brasilianska rättssystemet är till salu för den vita, utbildade medelklassen.

HENRIK JÖNSSON

2007-06-20

Kommentera