21
okt
2012

Ny kvoteringslag i Brasilien

 

Heron är den enda afrobrasilianaren av de 107 eleverna på läkarutbildningen på UFRJ

I måndags började den nya kvoteringslag att gälla som underlättar för hälften av Brasiliens befolkning att komma in på universitetet. Kvoteringslagen är grymt kritiserad, från alla håll och kanter, och möter motstånd inom både akademin och den svarta medvetanderörelsen. Men de flesta är ändå överens om att något måste göras åt utbildningssystemet  som liknar apartheid. Här kommer ett reportage som jag gjorde när jag besökte läkarutbildningen på det allmänna universitetet UFRJ i Rio. Går att läsa här eller att se som pdf.fil här och här.

 

9 Svar

  1. NILS GUNNAR LINDGREN

    Jag är inte säker på att ett kvoteringssystem på universitetsnivå är den rätta vägen att komma runt hur alla brasilianare utbildas, må de vara vita, svarta, mix eller indian.

    Problemet börjar mycket tidigare än universitetet, redan i småskolan.

    Tyvärr är det ju så att de offentliga skolorna är hopplöst dåliga, lokaler, lärare och resurser (läs läromaterial etc). Eleverna går i skolan men många förblir i stort sett analfabeter.

    Jag tror därför att modellen med att kvotera in svarta, mix och indianer på universitet, då många av dessa har en bristande kunskapsnivå (pga av dålig skola) bara kommer ett leda till “drop-outs” efter 1 eller 2 år, beroende på att de inte kommer att hänga med.

    Därför tror jag att det enda riktiga är att satsa 100% på småskolan och senare utbildning och med detta utbilda barnen till framtida universitetsstudenter.

    Kvotering är lite att lägga make-up på ett problem.

  2. claudia nascimento

    Hej Henrik!

    Intressant att få läsa denna artikel om kvotering i Brasilien. Jag har aldrig trott på att det här skulle kunna bli verklighet och inte ens reflekterat över att detta är kanske det bästa sättet att göra rättvisa åt de svåra åren där den svarta delen av befolkningen var slavar. Men nu gör jag det!

    När denna diskussion om kvotering blir aktuellt glömmer man oftast bort denna period i brasiliansk historia. Att mycket orättvisor har begåtts och det är också därför de svarta hade det svårare att hinna ikapp de vita när det gäller utbildningar och goda jobbmöjligheter.
    Jag håller med att problemet ligger också i den försvågad grundskolsystemet man har i Brasilien och att detta är källa till okunnighet och ställer till problem för de fattiga som vill vidareutbilda sig, men jag tror ändå att kvoteringssystemet måste ses i sin helhet och att man måste tänka historiskt i frågan!

  3. Det bästa hade ju givetvis varit att regeringen började satsa på den allmänna utbildningen i landet. Då hade man sluppit sådan här lagar. Men eftersom en utbildningsreform inte ens finns runt hörnet, och stora delar av samhället har accepterat att det inte är några problem att svarta inte kommer in på universitetet, så är det utmärkt att denna kvotering genomförs. Jag tror det är lite som med jämställdheten i Sverige. På sjuttiotalet bråkade gubbarna för att de tyckte att kvinnorna började ta plats. Nu har det blivit normalt att dela på makten. Om tjugo år kommer antagligen denna lag att hyllas, men då är många av dem som hånat den redan döda…

  4. Alexander

    Hej Henrik!

    Tycker också att det var intressant att läsa artikeln om kvotering i Brasilien. Om du fortsätter skriva såna här artiklar kommer du snart kunna söka jobb på aftonbladet. Enligt min flickvän som studerar på Ufrj så är det absolut inget populärt förslag bland eleverna som studerar där. Det är ju förstås flera tusen elever som pluggar på Fundão men dom jag har träffat har vanlig medelklass bakgrund och fått kämpa hårt för att komma in. Den där vita överklassen du snackar om. Dom väljer väll oftast att plugga mindre och festa mer för mamma och pappa kan ändå betala för en fin privatskola mer centralt i stan istället för att ligga och pendla ut till Fundão varje dag?

    “Trots att över häften av Brasiliens invånare är afrobrasilianare har endast en tiondel av dem lyckats ta sig in på universiteten” Vart har du fått den här statistiken ifrån?

    Jag håller med om att den här lagen är diskriminerande. Tycker också att man ska ta sig in på sina egna meriter. Vart ska man sätta gränsen? Om jag har förstått saken rätt så kan man kryssa i nånstans. Antingen om det är när man gör inträdesprovet eller senare. Vilken ras man är. Det finns 4 alternativ. Du vet själv hur brassar är och dom allra flesta undviker att säga att man är preto. Hellre pardo osv. Visst spontant när jag varit på Fundão så ser jag många vita människor men också när jag tänker efter så ser man att dom har svart blod i sig. lite bred näsa, lockigt hår, blir lätt brun osv. Men dom allra flesta är inte mörka som Heron på bilden.

    Om jag har förstått saken rätt så kommer dom här som har en liten möjligthet att kalla sig svart pga av någon gammelmormor osv. Dom kommer att göra det också och använda sig av den här kvotteringen. Vem ska bevisa motsatsen?

    Du skriver här om läkarutbildningen. Läkarutbildningen är väll alltid den tuffaste utbildningen att komma in i överallt i världen? Det finns 9-10 andra byggnader med olika intriktningar på fundão. Du borde ha besökt dem också.

  5. Ja du, Alexander. Det är inte första gången du lämnar en kaxig kommentar här. Jag förstår inte varför du och din flickvän har ett sådant motstånd mot kvotering. Vad är ni rädda för? Att svarta ska ta era platser, era jobb eller vad? Varför ser ni inte det som vilken turist som helst lär sig efter endast en timme i Rio? Taxifösaren på flygplatsen är svart, hotellportiern är svart och städerskorna är svarta, men taxichauffören, receptionisten och hotellchefen är vita. Att svarta är överrepresenterade i låglöneyrkena har att göra med det orättvisa utbildningssystemet. Varför vill ni inte vara med och ändra på det?

    Jag kan hålla med om att kvotering är en drastisk åtgärd. Men vad är alternativen? Om regeringen, mot förmodan, bestämmer sig för att börja satsa på den allmänna utbildningen imorgon så kommer det ändå att ta tjugo år innan resultaten kommer. Varför kan man inte få skynda på den processen? Jag tror inte att du är rasist, men samtidigt blir jag nyfiken på vad du tycker om kvoteringen i USA som bidrog till att landet fyrtio år senare kunde få sin första afroamerikanska president? Var den kvoteringen också diskriminerande?

  6. NILS GUNNAR LINDGREN

    Hej Henrik,

    Jag noterar att du och jag vet vad problemet ligger: den dåliga grundutbildningen. Jag hoppas att kvoteringssystemet kommer att få mera svarta högutbildade, men av 10 som kommer in, kommer troligtvis, tyvärr, bara 1 eller 2 att slutföra sina studier. I bästa fall.

    Skall berätta ett intressant fall hur kvoteringssystemet kan användas: min svärson (högutbildad och framgångsrik advokat) är 20% neger. Hans syster kommer aldrig att komma in genom det normala systemet pg av bristande IQ, men …..genom kvoteringssystemet kommer hon troligtvis in. Är det riktigt? Kommer hon slutföra studierna? Tog hon inte upp plats för en normalstudent, som inte kom in pga kvoteringssystemet?
    Svårt detta.

  7. Eric Olsson

    Hej, Kvoteringar kanske inte är det bästa, men ibland kanske kan leda till förbättringar. Även om grundutbildningen i de offentliga skolorna i nuläget är dålig, så kan kanske den här reformen på sikt kan leda till en förbättring även där. Jag förmodar att även för de som kvoteras in gäller någon form av kunskapskvalificering. Om eleverna vet att man genom bättre betyg ökar sin möjlighet till en högre utbildning kan det höja motivationen och studieintresset under grundutbildningen, och därigenom på sikt även förbättra denna.

  8. Tack Eric, äntligen någon som vill se de positiva möjligheterna av kvoteringen och inte bara rabbla upp svårigheterna. Jag intervjuade en läkare som undervisat i tjugo år på en av de privata läkarutbildningarna i Rio. Vad han hört från sina kollegor finns det ingen stor frekvens av avhopp, i alla fall inte bland svarta och fattiga. Hans teori var att de svarta och fattiga har ögonen på sig och ger sig fan på att klara utbildningen. Han kände inte till ett enda avhopp de senaste tio åren av de eleverna som kvoterats in, i stället hade han hört om bra avgångsbetyg. Jag hoppas, precis som du Eric, att denna möjlighet kan öka studiemotivationen under grundskolan och på sikt höja utbildningsnivån. Om tio år kanske det kommer att finnas svarta läkare även på de privata lyxsjukhusen i Brasilien.

  9. Alexander

    Har varit upptagen därför som det tagit tid att svara. Jag personligen tycker inte att kvotera in folk är lösningen på problemet. Brasilien måste först och främst satsa på bra kommunala skolor till alla. Utan att ta några genvägar! En sån här kvoteringslag är ungefär lika seriös som när dom målade om husen i Rocinha med olika glada färger. Precis som att då skulle alla problem försvinna.

    I min flickväns fall så vet att han fick kämpa hårt för att komma in på UFRJ. Hon har hela sitt liv gått i en kommunal skola, men som tur var valde hennes föräldrar (som är semi alfabeter, som bor bara några hundra meter från en av jacarepagua största complexo av favelas och som även immigrerat till Rio för 15 år sen)
    Dom valde att betala privat undervisning till henne under 1 år så att hon kunda klara av inträdesprovet. På den tiden kostade den undervisningen 400 reais i månaden. Hon hade nog känt att det är orättvist ifall dom flesta av hennes släktingar och kompisar på skolan kan komma in på den kvoteringen medans hon själv inte kan pga av att hon är lite för vit. Hon är helt enkelt inte tillräckligt likt sin gammelmormor som var slav.

    Det finns fler andledningar till att dom svarta är överrepresenterade i låglöneyrken. Men att kvotera in dem är inte lösningen på problemet! Ska man kvotera in dem på arbetsplatser också? I bostadsområden? Ett av dem kan ju va att det jag har märkt då jag pratar med motoristas, porteiros, garcons, kompisar osv och då jag själv under min tid i Brasilien valt att bo i 4 olika favelas. Är att många har invandrat från andra delstater som är än idag väldigt långt efter mellersta och södra brasilein. Många är första och andra generationens ”cariocas” Därifrån dom kommer skulle man nästan kunna jämföra med ett helt annat land och där dom hade en helt annan förutsättning för att gå i skolan och att det inte var någon hög prioritet. Man måste börja bekämpa klasskillnaderna i Brasilien inte vad man har för olika varianter av hudfärg.

    Det var inte meningen att du skulle uppfatta mig som kaxig. Jag gillar din blogg och du ska ha en eloge som journalist för att man kan kommentera dina artiklar utan att du först måste godkänna dem. Men om du nu gillar kvotering så mycket borde du inte passa på att göra en uppoffring själv. Säg mig…Hur många kvinnliga utrikeskorrespondent finns det idag i Sverige? Det kanske är dax för dig att träda undan till förmån för en kvinna. Så att vi tillsammans kan stoppa diskrimineringen och förtrycket emot kvinnor!
    Självklart kommer din ersättare inte leverera lika bra artiklar som dig just nu då hon inte har samma erfarenhet. men det är inte det som är det viktiga. Det viktiga är att förtrycket emot kvinnor och diskrimineringen emot dem upphör. Och att könen mellan Sverige alla utrikeskorrespondent är jämnfördelade.

    Jag har inte någon åsikt om Obama om president i USA. Isåfall skulle jag börja med att kritisera det politiska system dom har med bara 2 partier. Deras valkampanjer osv osv osv. Rent spontant kan jag säga att världen knappast har förvandlat till en bättre plats pga av honom eller bara för att han hade en far som var svart och från Kenya.

Kommentera