Vänstervågen hotar pressfriheten

RIO DE JANEIRO/SDS

Vänstervågen i Sydamerika hotar pressfriheten på kontinenten. Det menar den panamerikanska organisationen för kontinentens tidningsutgivare, IAPA, som hade årsmöte i Cartagena i Colombia förra månaden.

I Bolivia försöker staten ta kontroll över landets största dagstidning och i Venezuela vägrar Hugo Chávez att förnya sändningstillståndet för landets äldsta privata TV-kanal.

— Vi är trängda. Ingen känner sig längre säker, säger José Manuel Dopazo, nyhetsreporter på Venevisión, Venezuelas största TV-kanal, till Sydsvenskan.

Bolivias president, indianledaren Evo Morales, hade veckan innan tidningsutgivarnas årsmöte gått ut och hotat att förstatliga landets största dagstidning «La Razón» efter att tidningen publicerat två artiklar som presidenten ogillade. Tidningen, som ägs av den spanska mediekoncernen Prisa, hade tagit fram siffror som visar hur presidentens beslut att förstatliga naturgasen påverkat landets ekonomi negativt.

Morales kallade artiklarna för en «komplott mot hans regerings stabilitet» och anklagade La Razón för att «utlämna sanningen och fabricera nyheter».

Även Evo Morales vapenbroder, Venezuelas auktoritäre president Hugo Chávez, klagar på de oppositionella medierna och kommer att släcka ned den privata TV-kanalen RCTV i Caracas. Den 27 maj går kanalens sändningstillstånd ut, men landets president Hugo Chávez tänker inte att förnya det.

I helgen gick tusentals ut på gatorna i huvudstaden Caracas för att visa sitt stöd för «Radio Caracas Televisión», RCTV.

— Vad som kommer hända i Venezuela är att en av dess röster för folket att uttrycka sina tankar i kommer att stängas. Och det, tror jag, blir det slutgiltiga för demokratin i Venezuela, sa Moiro Sanchez, en av TV-kanalens jurister, till BBC.

Anledningen till att Chávez stänger den privatägda kanalen är att den aktivt stödde statskuppen mot honom i april 2002. RCTV försökte blanda annat iscensätta ett uppror mot Chávez genom att visa bilder på några «chavister» som sköt mot en fredlig, oppositionell demonstration, i sitt nyhetsprogram. Bilderna visade sig senare vara arrangerade.

Nu fem år senare kommer Chávez svar.

— Glömskan har upphört, triumferade Chávez i sitt söndagstal «Aló Presidente», «Tjena, presidenten», som sänds varje vecka i den statliga televisionen.

Även i Ecuador har de privata, ofta högervridna medierna, fått problem sedan Rafael Correa blev landets president i januari i år. Han har proklamerat en «medborgarrevolution» och hotat att se över koncessionerna för radio- och TV-stationerna i landet. Han menar att Ecuadors privatägda medier är «en maffia allierad med landets politiska och ekonomiska elit» och att landets journalister är «lika sympatiska som en cancer i bukspottkörteln».

Sedan Luiz Inácio Lula da Silva blev president har även Brasilien börjat tumma på yttrandefriheten. Det brasilianska utrikesdepartementet förnyar inte längre presskort till utländska journalister som bevakar kongressen och presidentpalatset. Bakgrunden till beslutet sägs bero på New York Times korrespondent i Brasilien, Larry Rother, som i april 2004, skrev en artikel om president Lulas dryckesvanor.

HENRIK JÖNSSON

2007-04-28

FAKTA

Den 3 maj, på torsdag, infaller World Press Freedom Day