Brasilien folkomröstar om vapenförsäljning
RIO DE JANERIO/GP
Brasilien kan bli det första land i världen som förbjuder vapenförsäljning genom en folkomröstning. På söndag har president Lula kallat folket till urnorna för att svara på den enkla frågan: “Bör handel med vapen och ammunition förbjudas i Brasilien?”
Brasilien är ett av världens mest våldsamma samhällen. Varje dag dör 104 personer till följd av det utbredda våldet i landet. Det är mer än i någon annan väpnad konflikt i världen idag. Nästan hälften som mördas är ungdomar mellan femton och 24 år och ofta är dödsfallen relaterade till vardagliga incidenter som svartsjuka, bråk med grannar och gräl i trafiken.
Nyligen släppte FN en rapport som visar att mellan 1979 och 2003 föll över en halv miljon brasilianare offer för skjutvapen i Sydamerikas största land. Det är nästan tio gånger mer än antalet dödade nordamerikaner under hela Vietnamkriget. Vid ett flertal tillfällen har lagförslag om ett vapenförsäljningsförbud varit uppe i den brasilianska kongressen. Men varje gång har den effektiva vapenlobbingen visat sig mäktigare och frågan bordlagts.
Nu går det inte att skjuta upp frågan längre.
– Det är hög tid för brasilianaren att bestämma vilket samhälle han eller hon vill leva i, säger Carlos Antônio de Oliveira, chef på polismyndighetens nya vapenkontrollenhet i Rio de Janeiro.
Historiskt sett har Brasilien odlat samma dröm som USA om individens frihet. Livsfilosofin har ofta haft en släng av vapenromantik i sig där budskapet varit att varje medborgare äger rätten att skydda sin egendom och sin familj. Precis som i USA har frihetsdrömmen resulterat i att det finns väldigt många vapen i omlopp. Forskare pratar om 20 miljoner vapen på drift i landet.
– Vi har gjort en uppskattning som visar att var tredje brasilianare har tillgång till ett handeldvapen. Det är inte bra. När ett gräl inträffar är förloppet för kort mellan beslutet att skjuta och att få tag i ett vapen, säger polischefen Oliveira.
Vapenkulturen har gjort att den brasilianska vapenindustrin är väletablerad. Över 80 procent av alla pistoler i landet är tillverkade av någon av de framgångsrika brasilianska vapenindustrierna som även framställer mer avancerade vapen. Under Gulfkriget i början av 1990-talet var det de mobila brasilianska raketramperna som utgjorde det irakiska luftförsvaret när USA angrepp landet.
Den inhemska industrin motsätter sig en folkomröstning.
– Deras argument är att ett vapenförbud ändå bara kommer att leda till ökad smuggling. Att den svarta marknaden kommer att svämma över av vapen. Men det är inte så, menar Oliveira.
En av indikationerna på att den nya vapenkontrollenhetens arbete gett resultat är att priset för ett vapen på den svarta marknaden ökat den senaste tiden i Brasilien. En annan förberedande satsning som slagit väl ut är den landsomfattande insamlingskampanjen av vapen som Lula lanserade förra året. Under ett års tid har nästan en halv miljon vapen samlats in.
– Vi måste ta det här på allvar. Det går inte blunda för den skada vapnen gör. Att bli skjuten till döds är idag den vanligaste dödsorsaken bland unga män, säger Luiz Carlos de Silveira, som arbetar på frivilligorganisationen Viva Rio.
Varje dag registrerar han och förstör de vapnen som civila lämnar in anonymt till organisationen.
– Förra veckan kom det en man och lämnade in sin gamla revolver. Han hade hamnat i ett gräl med en granne och sprang in i lägenheten för att hämta sin revolver. Men frun avrådde honom. Dagen efter kom han in här och lämnade in vapnet. Han kände sig lättad, berättar Luiz Carlos de Silveira.
I dag har Luiz Carlos precis bankat sönder en annan gammal revolver. Ägaren till vapnet står och tittar på och väntar på checken som regeringen betalar ut per inlämnat vapen.
– Jag har aldrig använt revolvern. Den tillhörde min far. Men det känns inte bra att ha den liggande i hemmet. Blir man rånad har man ändå ingen chans. Jag kan inte skjuta, säger IT-konsulten João Pedro och sträcker ut armarna.
Han är positiv till folkomröstningen men har fortfarande inte bestämt sig för hur han ska rösta.
– Jag är mot vapen i största allmänhet. Men det är klart att man blir lite orolig. Vem ska nu skydda oss mot banditerna? Att lägga över hela ansvaret på vår korrumperade poliskår känns inte riktigt tryggt, säger han och tar emot 200 kronor för sin fars gamla pistol.
Det som får många att känna sig osäkra inför folkomröstningen är det ökande våldet i Brasiliens storstäder. I Rio de Janeiro skördar kokainkriget lika många offer som ett regelrätt inbördeskrig. Striderna handlar om olika gangsterligors kontroll över den enorma kokainmarknaden i den vackra miljonstaden. Sedan i påskas förra året ligger tre rivaliserande knarkligor i fejd med varandra.
Enbart i fjol mördades 6 265 människor i och kring Rio de Janeiro på grund av striderna. Det är mer än 17 personer om dagen, betydligt fler offer än i krigszonens Bagdad. De flesta morden är knarkrelaterade och har skett mellan kokainmaffiorna. Men många har också fallit offer för polisens kulor. Rio de Janeiros poliskår är välkänd för sin inblandning i knarkförsäljningen och utför ständigt avrättningar i favelorna om knarkligorna inte betalt sina skulder till polisen.
Pauline Costa är 29 år. Hon bor i det sista bostadshuset som ingår i Rio de Janeiros stadsplan på Rua Benjamin Constant i medelklasstadsdelen Glória. Efter hennes niovåningshus tar vägen slut och en brant kulle reser sig. På den har Santo Amaro, en av Rio de Janeiros över 200 favelor, växt sig fast.
– Från mitt sovrumsfönster kan jag följa kåkstadens liv. Jag ser allt som försiggår sig där. Inte en chans att jag röstar ja till vapenförbudet. Du ska veta hur mycket vapen de har därinne, säger hon.
Kåkstaden som rymmer över tre hundra familjer breder ut sig bara tjugo meter från Paulines lägenhet.
– De flesta är trevliga. Men kokainmaffian på toppen i favelan är inte rolig att ha att göra med. Fjortonåringar som springer omkring med automatvapen. Tänk dig den dagen de bestämmer sig för att råna oss. De kan tömma varje lägenhet på en timme.
Hon känner ingen tilltro till poliserna.
– Jag ser ju själv när de går upp och dealar med banditerna. Nä, jag tycker omröstningen är fel.
Hennes pojkvän Rafael håller med.
– Vad ska jag göra den dag banditerna bestämmer sig för att råna oss. Öppna dörren och säga “Välkommen”?
Han skakar på huvudet.
– Det hade varit sin sak om vi kunnat lita på polisen. Då hade jag gärna röstat för ett vapenförbud. Men som det nu är går det inte. Så länge vi inte kan avväpna banditerna kan vi inte avväpna oss själva, menar Rafael Santiago.
För två veckor sedan presenterades de första opinionsmätningarna. De visade att ja-sidan hade ett klart försprång. Över 70 procent var för ett vapenförsäljningsförbud i Brasilien. Samtidigt visade undersökningen på en stor osäkerhet bland väljarna i storstäderna. De verkar ha bestämt sig nu. Vid den senaste opinionsundersökningen i veckan leder nej-sidan med 49 procent av rösterna. Ja-sidan har tappat till 45 procent.
Brasilien har delats in i två läger i en av de viktigaste frågorna för landets framtid.
– Jag skäms. Jag har hört så dumma argument från nej-sidan. De spinner verkligen på de enklaste känslorna, säger Clarissa Monte, lärarinna på Colégio Providência, högstadieskola i stadsdelen Laranjeiras i Rio de Janeiro.
Hon har retat upp sig på nej-sidans påkostade reklamkampanj i TV som rullar varje kväll efter nyheterna.
– De säger saker som att “Du äger rätten över ditt liv”. “Låt inte myndigheterna bestämma över dig”. “Säg nej till brott”. Det är så billigt. Vad det handlar om är ju att rädda liv, säger hon upprört.
När Australien för tio år sedan införde förbjöd mot vapenförsäljning sänktes mordstatistiken i landet till hälften på fem år. Clarissa vill att ja-sidan använder det argumentet mer i sin propaganda.
– Nej-sidan har tillåtits få ett försprång bara för att vi trodde att vi redan vunnit. Man ska aldrig underskatta rädslan. Det är den nej-sidan spinner på nu. Jag hoppas verkligen folk tar sitt förnuft till fånga innan de går till vallokalen, säger Clarissa.
Folkomröstningen på söndag är beslutande.
HENRIK JÖNSSON
2005-10-18
