12
sep
2007

Brasilien höjer tonen i klimatförhandlingarna

BRASÍLIA/POLITIKEN

Vid miljökonferensen i Wien i förra veckan stod det klart att Brasilien vill pressa de rika länderna på ännu fler eftergifter. Politiken har träffat Brasiliens miljöminister på hennes kontor i Brasília.

Marina Silva är en liten, späd kvinna, uppväxt i djupaste Amazonas i den svårtillgängliga delstaten Acre vid gränsen till Perus urskog. Hennes familj levde på att tappa gummi från träden på familjens lilla glänta i djungeln och sälja den vidare till gummibaronerna i trakten. Först när hon var sexton år fick hon tillfälle att lära sig läsa och skriva.

I dag är Marina Silva 49 år och innehar världens viktigaste miljöämbete.

Hon sitter bakom sitt skrivbord på miljödepartementet. Det är nationaldag i Brasilien och hennes mamma och syster har kommit på besök från Acre. De sitter i soffan i ministerrummet och väntar på att gå ut och äta lunch medan Politiken försöker höra med Marina Silva varför Brasilien höjt sin röst i de pågående klimatförhandlingarna.

— Jag ser det som att den rika världen måste ta ett större ansvar när det gäller klimatförändringarna. Det är de rika länderna som har mest utsläpp och det är de länderna som har råd att göra mest för att förbättra klimatsituationen. Jag säger inte att Brasilien inte ska hjälpa till. Det ska vi. Vi kan bidra med mycket. Men ett stort ansvar vilar på dem som har resurserna.

Ett av hennes förslag är att införa en internationell fond där de rika länderna ska kunna donera pengar för att hjälpa länder som Brasilien att förhindra miljöförstöringen.

— Vi vill kompenseras för våra eftergifter. Det kostar oss mycket att övervaka världens största regnskog och se till att inga övergrepp görs. Vi behöver hjälp med finansieringen. Dessutom vill president Lula att de som har rätt att hugga ned skog, men inte gör det av miljöhänsyn, på något sätt bör kompenseras.

Är det en slags regnskogsskatt ni vill införa?

— Nej, nej. Ingen skatt. Allt ska ske på frivillig basis. Fonden kan bli ett sätt för den rika världen att visa att de på allvar är oroade över klimatförändringarna. Både enskilda stater och företag är välkomna att bidra.

Brasiliens nya förslag väntas presenteras vid klimattoppmötet på Bali i december i år där världens ledare ska försöka enas om hur nästa stora internationella miljöavtal ska se ut när Kyotoavtalet går ut 2012. Vad som nu oroar företrädare för miljöfrågor i Europa är att Brasilien börjat svänga från sin tidigare position att enas bakom vad G77, en lös koalition av 131 utvecklingsländer, kommer fram till.

Vid den senaste miljökonferensen i Wien spräckte Brasilien och Sydafrika enigheten och fick med sig andra sydamerikanska och afrikanska länder på sitt förslag att man redan på Balimötet ska komma överens om en särskild tidsplan för mål och ansvar för utvecklingsländerna.

— Jag tycker det är fel att säga att vi spräckt G77. Vi har kommit med några nya krav och hoppas att resten av länderna vill bidra med sina erfarenheter. Allting handlar om att vi vill att man tar större hänsyn till den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna, säger Marina Silva till Politiken.

Brasiliens handlande i klimatförhandlingarna påminner mycket om hur Brasilien agerande under WTO-förhandlingarna i Cancún för fyra år sedan. Genom att samla tjugo av världens starkaste utvecklingsländer lyckades den brasilianska delegationen få frihandelsförhandlingarna att stranda. I dag går det inte att genomföra en enda förhandling om frihandel utan att G20, som gruppen döpte sig till, sagt sitt.

—  Jag vill inte förstora upp meningsskiljaktigheterna. Vi vill bara se till att det blir en rättvis uppdelning av världens ansvar, säger Marina Silva.

Vad som talar för att Brasilien kan spela en ledande roll i framtida klimatförhandlingar är att landet slutligen fått koll på sin egen miljöpolitik. För första gången på flera år minskar skövlingen dramatiskt i Amazonas. Efter bottenrekordet 2004 med 27 000 kvadratkilometer skövlad regnskog lyckades landets pågående miljösatsning få ned skövlingen till 14 000 kvadratkilometer i fjol.

I år beräknas skövlingen landa på niotusen kvadratkilometer.

Bakom den lyckade satsningen ligger en mer aggressiv miljöpolitik som fängslat korrumperade tjänstemän vid det statliga miljöverket Ibama som utfärdat olagliga avverkningslicenser mot betalning.

— Vi fängslade 660 personer i fjol, varav 120 var offentlighetsanställda tjänstemän. Vi har också identifierat 1 500 företag som var involverade i den olagliga skövlingen och gett dem näringsförbud. Brasilien är på rätt väg nu, tycker Marina Silva, som är den enda ministern i Lulas regering som sitter kvar sedan den 1 januari 2003 när Luiz Inácio Lula da Silva presenterade sin arbetarregering.

I förra veckan deltog hon i utsändningen av radioprogrammet «Café com Presidente» (Fika med presidenten) och presenterade stolt de nya siffrorna. Enligt uträkningar från det brasilianska miljödepartementet innebär förra årets minskade skövlingen att världen undvikit koldioxidutsläpp på en halv miljard ton.

— Det om något är väl värt att satsa på. Vår miljöpolitik hjälper världen, säger Marina och reser sig upp för att gå ut och luncha med sin familj.

Innan hon lämnar sitt bord frågar Politiken om hennes syn på president Lulas politik att utveckla etanolproduktionen av sockerrör. Finns det inte en risk att Brasilien blir ett enda stort sockerrörsfält?

— Vi har fått genom en lag som förbjuder odling av sockerrör i Amazonas. Regnskogen kommer inte att påverkas av vår satsning på biobränsle. Det finns gott om jordbruksmark på andra ställen som vi kan använda.

HENRIK JÖNSSON

2007-09-12

Fotnot: Den internationella fonden som Brasilien är initiativtagare till har ännu inte fått något namn utan går tills vidare under arbetsnamnet «Internationella klimatfonden».

Kommentera