Chávez kan bli vald på livstid

RIO DE JANEIRO/POLITIKEN

För tjugo år sedan var Venezuela den största marknaden i Sydamerika för den franska champagnetillverkaren Veuve Clicquot. Den övre medelklassen och överklassen levde i överflöd.

På helgerna tog de flyget till Miami och shoppade loss för pengarna som de tillförskansat sig genom det statliga oljebolaget PDVSA. Deras barn gick i exklusiva privatskolor med engelska och franska på schemat. De privata tevekanalerna pumpade ut reklambudskap, ackompanjerade av blonda, venezolanska skönhetsdrottningar. Inte en krona rann över till att bygga ett samhälle för den fattiga majoriteten.

När fallskärmsjägaren Hugo Chávez kandiderade till presidentvalet 1998 med ett budskap om att fördela oljemiljarderna vann han en enkel seger. Nu, snart tio år senare, sitter han fortfarande vid makten och ser ut att stanna där.

Chávez senaste grepp för att konsolidera makten är att försöka ändra paragrafen i konstitutionen som gör gällande att en president endast kan sitta två mandatperioder i sträck. Venezuelas president vill att folket ska kunna välja om honom på livstid. Hans politiska projekt, den bolivarianska revolutionen, som han tillägnar den sydamerikanske frihetshjälten Simón Bolívar, får inte avbrytas.

Eftersom oppositionen bojkottade kongressvalet 2005 var det inga problem för den Chávestrogna kongressen att i förra veckan enheligt rösta genom presidentens reformförslag som även innebär en förlängning av varje mandatperiod, från sex år till sju år.

— På ytan kan det låta demokratiskt att han ska utsätta sig för nya val vart sjunde år. Men i själva verket är ändringen av grundlagen odemokratisk. Chávez kommer att kunna sitta livet ut, säger universitetsläraren Nelson Méndez vid Venezuelas statliga universitet i Caracas, UCV.

Han menar att Chávez nu, efter snart tio år på presidentposten, har skaffat sig all makt över de demokratiska institutionerna och lyckats få ett sådant inflytande över landets medier att han lätt kan köpa sig genom val efter val.

— För att undvika korruption och maktfullkomlighet har de flesta demokratier en paragraf i grundlagen som säger att en president max kan sitta två mandatperioder i sträck. Men nu ska vi helt plötsligt ändra på det. Vi glider mot en allt mer auktoritär regim, säger 55-årige Nelson Méndez som även är redaktör för den Chávezkritiska vänstertidningen «El Libertario».

Andra grundlagsändringar som president Chávez föreslår är att centralbanken ska förlora sitt självstyre. Regeringen ska själva kunna bestämma om den ska utnyttja landets valutareserv eller inte. Även militärens makt ska förändras. Rollen som överbefälhavare över armén, marinen och flygvapnet ska tillföras presidenten. Det ska även bli lättare att expropriera privat landegendom, starta kooperativ och bilda nya statliga bolag.

Den sittande presidentens förslag innehåller också en förkortning av arbetsdagen till sex timmar.

Kritiker menar att Chávez driver landet mot en socialistisk enpartistat.

— Den nya konstitutionen som han fick genom 1999 räcker långt. Det behövs inte ändras på mer. Nu riskerar vi i stället att gå från ett socialistiskt styrt land till en socialistdiktatur, säger Nelson Méndez till Politiken.

Den venezolanska kongressens ordförande, Cilia Flores, menar att de totalt 33 förändringarna i grundlagen ska ses som «små justeringar av grundlagen i folkets intresse». Medan kongressledamoten Carlos Escarrá ser förändringarna som något betydligt större.

— Vi måste säga, inte bara till kommendant Chávez utan även till Venezuelas folk, att här står era kongressledamöter beredda att försvara implementeringen av den bolivarianska socialismen. Fosterlandet, socialismen eller döden, hojtade han efter att den första omröstningen i kongressen gett hundra procent stöd för ändringarna i konstitutionen.

Under hösten kommer den venezolanska kongressen fortsätta att arbeta med grundlagsförändringarna för att i december lämna över förslaget till en folkomröstning. Fortfarande är det oklart om hur frågan eller frågorna ska ställas. Det finns de som vill att folkomröstningen ska delas upp i två olika val. En som behandlar de mer allmänna justeringarna och en som behandlar paragrafen som ska göra det möjligt för presidenten att bli återvald på livstid.

— Det kommer att bli en hård kamp. Chávez har tillgång till sina tevestationer och kommer lätt kunna att driva en effektiv kampanj. Men han kommer långt ifrån att vinna med den majoritet som han vann det senaste presidentvalet med. Jag tror mer på att det kommer att bli en jämn kamp, säger sociologen Nelson Méndez vid Universidad Central de Venezuela i huvudstaden Caracas.

En av anledningarna till att Chávez väntas få ett mindre stöd är att den fattiga delen av befolkningen i landet irriterat sig på de korruptionsavslöjanden som just nu skakar landat. Enligt Världsbanken är Venezuela i dag, förutom Haiti, Sydamerikas mest korrumperade land. Överflödet av pengar från det statliga oljebolaget har skapat en ny rik klass som i medierna kallas för «Boli-bourgeoise», den bolivarianska borgarklassen.

De som gynnas av dagens politik i Venezuela importerar amerikanska lyxjeepar, holländska ostar och irländskt smör. Någon champagne från Veuve Clicquot införs däremot inte längre i någon större utsträckning. I stället är det exklusiv whisky från Skottland som, enligt den brittiska tidskriften The Economist, faller den nya övre medelklassen i Venezuela på läppen.

HENRIK JÖNSSON

2007-10-01