Etanolsug ger sockerfeber i Brasilien
SÃO PAULO/SDS
Varje vecka flyger Brasilien sockerplantageägare in till sitt huvudkontor i São Paulos affärsdistrikt. Det är härifrån Brasiliens “etanolbaroner” styr marknadspriset på etanol.
Den sexfiliga genomfartsleden Avenida Brigadeiro Faria Lima har korkat igen när folk försöker ta sig till jobbet i södra halvklotets tyngsta ekonomiska centrum. På nummer 2179 i São Paulos affärsdistrikt Itaim Bibi reser sig ett tolvvåningshus i spegelglas. Här har Unica, de brasilianska etanolbolagens arbetsgivarorganisation, sitt huvudkontor.
Varje tisdag flyger regionens sockerplantageägare in med helikopter och landar på taket till huvudkontoret. De går in i hissen, trycker på knappen och stiger ut i styrelserummet på tionde våningen med 24 skinnstolar runt ett ovalt bord i ädelträ. Det är här Brasiliens så kallade «etanolbaroner» sitter och styr marknadspriset på etanolen.
— Nu är den billig, skrattar Alfred Szwarc, talesman för Unica, och sätter sig på en av stolarna.
— Skörden är igång och tillgången är stor.
Han sträcker glatt på skortärmarna. Alfred Szwarc är på bra humör i dag. Ett japanskt TV-team har precis avslutat en intervju med honom. TV-teamet ska göra ett inslag om hur den brasilianska etanolen kan göra den japanska bilindustrin mindre beroende av bensin.
— De kändes positiva. Det är bra. Japan är en viktig marknad för oss, säger han och sätter armbågarna på det ovala bordet.
— Men det är också Sverige. Jag ska säga dig att Sverige är ett föredöme för hela EU. Ni är faktiskt det land i Europa som importerar mest etanol av oss. Ert miljömedvetande sträcker sig långt över de andra länderna. Jag hoppas verkligen att ni kan utöva inflytande på de andra.
Alfred Szwarc är ingenjör i grunden och har arbetat med den brasilianska etanoltillverkningen ända sedan militärregimen i Brasilien tvingade bilindustrin att koppla om till etanol under oljekrisens sjuttiotal. Han har varit med om att utveckla flexmotorn, stött forskningen kring att ta fram stryktåligare sockerrör och debatterat för en energisnål framställning av etanolen.
Nu skördar han frukterna.
— Det är helt otroligt vilket sug det blivit. Vi är beredda att dubbla tillverkningen. Vi måste. Världen vill ha oss, säger Szwarc och slår ut med armarna.
Anledningen till självförtroendet är den «etanolallians» som George W. Bush undertecknade med den brasilianske presidenten i São Paulo i våras. Om tio år ska all bensin i USA vara utblandad med minst femton procent etanol. Det kommer att ge Brasilien en möjlig marknad på 136 miljarder liter om året. Tio gånger mer än vad landet producerar i dag. Avtalet mellan Amerikas två största stater har skapat en investeringsfeber av sällan skådat slag i Brasilien.
Den ungerskfödde megainvesteraren George Soros har köpt tre etanolfabriker för sammanlagt sex miljarder kronor och Världsbankens gamle chef, James Wolfensohn, har tillsammans med grundaren av «America Online», Steve Case, startat fonden «Brasil Energy» med ett grundkapital på 14 miljarder kronor.
Orsaken till optimismen är enkel.
Världens sug efter etanol har aldrig varit så starkt som nu och inget annat land än Brasilien står bättre rustat att möta omvärldens behov.
Det enda som återstår för Brasilien är att se över arbetsförhållandena för landets 400 000 sockerrörsarbetare. De arbetar tio timmar om dagen, sex dagar i veckan, i hettan, med krökta ryggar, och får endast betalt åtta kronor per ton sockerrör de hugger. Ofta svimmar arbetarna av vätskebrist och får kramper. De senaste åren har nitton personer dött på grund av de grymma arbetsvillkoren.
— Alltså, det är en jättesvår sak. Brasilien är speciellt. Vi måste ge jobb till de fattiga. Många kan varken läsa eller skriva, säger Alfred Szwarc och rycker på axlarna.
Sockerrörsarbetarna hugger på samma sätt som slavarna gjorde år 1542 när Brasiliens första sockerplantage grundades.
— Ja, vad ska jag säga. Det är inte bara så enkelt som att sätta in maskiner. Det är en mycket dyr investering. En maskin kostar upp mot en halv miljon dollar. Och så ska du ha en traktor till och en lastbil. Kanske totalt en investering på en miljon dollar. Det lönar sig inte.
HENRIK JÖNSSON
2007-07-14
Faktaruta
Det finns idag 357 sockerbruk i Brasilien som producerar etanol. Efter att kontrakten med USA blev undertecknat ligger 135 nya sockerbruk på planeringsstadiet. En del har redan börjat byggas.
— Låt oss göra São Paulo till etanolens världshuvudstad. Etanol är det enda förnybara bränslet som har möjlighet att ersätta bensinen, säger Unicas president, Eduardo Pereira de Carvalho.