Svensk flygplansaffär i fara

RIO DE JANEIRO/SDS

Från kontoret på sjätte våningen i Rio de Janeiros affärsdistrikt sitter den svenske chefen för Jas Gripen-kampanjen i Brasilien och ser ut över huvudgatan Rio Branco. Han är orolig. På söndag är det den avgörande valomgången i det brasilianska presidentvalet. Vinner arbetarpartiets kandidat Luiz Inácio Lula da Silva, vilket han ser ut att göra, är det möjligt att den efterlängtade försäljningen av Jas 39 Gripen till Brasilien inte blir av.

– Vi befinner oss i ett väntläge just nu. Mer kan jag inte säga, berättar Christer Ros, kampanjchef för Gripen International i Brasilien.

Han är ytterst förtegen om det aktuella läget och föredrar att inte kommentera den väntade politiska förändringen i Brasilien. Det enda han kan säga är att ett möte angående flygplansaffären ska äga rum mellan den nuvarande presidenten Fernando Henrique Cardoso och den nye presidenten  så fort som möjligt efter valet. Vid det mötet hoppas Christer Ros att dagens president lyckas övertyga den kommande om fördelarna med en Gripen-affär och få honom att slutföra affären som är värd 700 miljoner dollar.

Anledningen till oron är att arbetarpartiets Lula, som vid den senaste opinionsmätningen fick 66 procent av de giltiga rösterna, försvarar den inhemska industrin och vill hellre utveckla den än att importera utländska flygplan. Under sin presidentkampanj har han bland annat ifrågasatt det statligt kontrollerade oljebolaget Petrobrás planerade inköp av oljeplattformar från Norge och Singapore. Lula vill hellre tillverka dem i Brasilien för att ge fler jobb i landet och även överföra behövlig kunskap till industrin. Den stigande arbetslösheten är en av valrörelsens hetaste frågor.

En annan framgångsrik industri i Brasilien är flygplanstillverkaren Embraer. Det före detta statliga bolaget är nu världens fjärde största tillverkare av passagerarflygplan och håller på att bli marknadsledande när det gäller mindre affärsflygplan. Embraer har bland annat konkurrerat ut kanadensiska Bombardier från marknaden och har en order på 400 flygplan till Kina att vänta.

När det gäller det brasilianska flygvapnets behov av nya stridsflygplan ser Lula det som viktigt att inköpet görs i samarbete med Embraer, dels för att ge fler jobb och överföra mer högteknologisk kunskap till företaget, men även för att hålla försvarsbudgeten inom landet.

– Det går inte att spendera 700 miljoner dollar utanför Brasilien, har Lula tidigare deklarerat.

För Gripen kan det innebära slutet på en tvåårig förhandling med Brasilien. Embraer har nämligen redan en samarbetspartner inom stridsflygplanssektorn – den franska flygplansutvecklaren Dassault som tillverkar attackplanet Mirage. De gick in som delägare i Embraer för tre år sedan och erbjuder nu det brasilianska flygvapnet en modernare version av det Mirage-plan som redan används i Brasilien. Men enligt Christer Ros så har Mirages nya modell 2000-5Br inte mycket att komma med.

– Det planet de använder nu har ett vapensystem från 1970-talet. Nästan på samma nivå som vårt Draken. Att de nu moderniserat det hjälper föga. Det går inte att uppgradera ett gammalt system hur många gånger som helst, säger han.

Vad som talar för Gripen, menar Christer Ros, är den tekniska utvärderingen.

– Det är den som väger tyngst. Men det är naturligt att även andra saker spelar in. Jag förstår att man vill att högteknologin som används ska komma landet till del. Därför söker vi gärna ett samarbete med Embraer. Att vi och Dassault är konkurrenter behöver inte betyda att det inte skulle gå, menar han.

De svenska ansträngningarna som gjorts för att försöka sälja Jas-39 Gripen till Brasilien är stora. I fjol tillsattes den svenske stridspiloten och överstelöjtnanten Christer Olsson som försvarsattaché i Brasilien. Han är född och uppvuxen i landet och talar portugisiska med sina kollegor i det brasilianska flygvapnet. Även statsminister Göran Persson har gjort sitt för att försöka säkerställa affären.

Under midsommarhelgen i år åkte han till Brasilien för att träffa den brasilianske presidenten Fernando Henrique Cardoso och Sydafrikas president Thabo Mbeki. Officiellt var anledningen ett möte inför den stundande miljökonferensen i Johannesburg i Sydafrika men enligt källor till Sydsvenskan kom mötet att handla om Jas-planerna. Mycket i det motköpspaket som erbjuds Brasilien påminner om det som Sydafrika fick när de beställde 28 Jas-plan.

Det var under det mötet som Fernando Henrique Cardoso lovade den svenske statsministern att han skulle anstränga sig för söka en samförståndslösning med den som blev vald till landets nye presidenten. I värsta fall skulle Cardoso försöka slutföra affären innan hans mandatperiod gick ut, vilket är vid årsskiftet.

Efter mötet tillbringade Göran Persson några dagar vid vice presidenten Marco Maciels residens i delstaten Pernambuco i nordöstra Brasilien. Det var mitt under rådande VM-feber och från ett kafé i Recife där statsministern sett semifinalen mellan Brasilien och Turkiet skrev han i sin dagbok till Aftonbladet: ”Brasilianare är väldigt snälla människor men inte speciellt nyanserade när det gäller fotboll”.

För Göran Persson, den svenska försvarsmakten och Saab gäller det nu att brasilianarna och framför allt Lula är mer nyanserad när det gäller flygplansinköp.

HENRIK JÖNSSON

2002-10-26

Fakta

I första skedet handlar affären för Saab om tolv Jas-plan. Går det bra kan beställningen utökas till upp emot hundra plan. Troligtvis kommer då en del av tillverkningen att flyttas till Brasilien. De andra flygplanen som varit med i anbudsförfarandet är, förutom Jas 39 Gripen och Mirage 2000-5Br, amerikanska F-16C, ryska Sukhoi Su-35 och Mig. Att Brasilien skulle välja något ryskt plan är däremot inte troligt. Det ses fortfarande som politiskt omöjligt i Brasilien. Och det amerikanska förslaget är för dyrt. Slaget om vem som ska lyckas sälja till det brasilianska flygvapnet står alltså mellan Jas och Mirage. Och båda måste antagligen passera Embraer för att ro hem ordern. Embraer är Brasiliens största industriexportör och sålde förra året flygplan till den internationella marknaden för 2.8 miljarder dollar