24
sep
2006

Högt politiskt pris för Lula

BANGU/GP

Söndagen den 1 oktober är det presidentval i Brasilien. Trots alla korruptionsskandaler ser det ut som vänsterledaren Lula får förnyat förtroende. Med det politiska priset blir högt. För att få majoritet i kongressen tvingas han ingå i en av världens mest otänkbara allianser.

Den tvåmotoriga presidenthelikoptern går ned för landning på den nedsläckta fotbollsplanen. Sökarljuset stänker upp på de tomma läktarna. President Lulas valkampanj har nått den ökända fängelseorten Bangu, fem mil från Rio de Janeiros berömda stränder.

— Det känns stort. Det är första gången han kommer hit, säger Carlos Augusto Lima, 42, som bor i förorten där kokainkartellernas medlemmar avtjänar sina straff.

Carlos arbetar som konduktör på en av de privata busslinjerna som varje dag forslar hembiträdena i norra Rio de Janeiro till medelklasshemmen i de södra delarna av sexmiljonersstaden. Trots alla korruptionsskandaler inom president Lulas arbetarparti är han nöjd med de fyra åren som vänsterledaren styrt Brasilien.

— Det är svårt att driva politik här. Du måste köpa stöd i kongressen. Så är det bara. Men vinner Lula igen så blir det revolution. Ingen kommer längre kunna stoppa honom, säger Carlos och knyter sin näve.

En skottsäker Mercedes kör fram till helikoptern och hämtar Lula. Den svarta bilen med röd saftblandare på taket transporterar presidenten över huvudgatan till det inhägnade torget i Bangu. I folkhavet syns inte några röda flaggor. Inga röda stjärnor heller. Arbetarpartiets gamla symboler är borta. Detta valmötet arrangeras av den frikyrkliga senatorn Marcelo Crivella som vill bli ny guvernör i Rio de Janeiro.

Han företräder det nybildade kristdemokratiska partiet PRB.

— Först och främst vill jag tacka Gud för att han gjort detta vackra möte möjligt. Sedan vill jag välsigna denna herre – vår republiks president, hojtar pingstpastorn Crivella och kastar en blick mot världens största vänsterledare som smugit upp på scen.

Det är uppenbart att den sextioårige presidenten skäms. Det var inte denna koalition som Luiz Inácio Lula da Silva hoppats på när han i våras bestämde sig för att försöka bli återvald. Men alliansen med det evangeliska partiet var den enda som kunde säkra honom stödet som behövs för att banka genom de reformer som paralyserats i kongressen sedan korruptionshärvan avslöjades för ett och ett halvt år sedan.

För att få majoritet i den lagstiftande församlingen misstänker konstitutionsutskottet att Arbetarpartiet betalade ut extra löner på 95 000 kronor i månaden till 72 kongressledamöter. Skandalen som döpts till «Megamånadspengen» har tvingat Lulas parhästar, den inflytelserike inrikesministern José Dirceu och den framgångsrike finansministern Antônio Palocci, att avgå. För att åter säkra det nödvändiga stödet har nu Lula tvingats bilda allians med allt från kommunister och baptister till pingstvänner och liberaler.

— Min älskade partner. Jag gillar dig. Vet du varför? Därför att du har ett gott hjärta, gapar den 49-åriga pingstpastorn Crivella och försöker lägga armen om Lula.

Crivellas nya parti bildades när det uppdagades att hans gamla parti, PL, var djupt involverat i «Utsugarna» – den andra största korruptionskarussellen under president Lulas styre. 57 kongressledamöter, varav tio från PL, tog emot mutor från ett företag som sålde ambulanser och såg i gengäld till att kommunerna de representerar köpte in företagets överfakturerade ambulanser.

Mellanskillnaden, på miljontals kronor, gick rakt ned i politikernas fickor.

— Sådana är kongressmännen. De gör allt vad de kan för att tjäna extrapengar. Men Crivella är bättre. Han är Guds man. Han stjäl inte, säger Celma Vianna, 44, som står framför scen och viftar med det nya partiets flagga.

Till vardags är Celma hembiträde. Hon har en lön på knappt femtonhundra kronor i månaden. Det räcker inte till både mat och lägenhet utan hon tvingas bo i en favela tillsammans med sina tre döttrar som hennes man övergett. I sjätte klass hoppade Celma av skolan för att, som hon säger «tyckte skolan var tråkig». I själva verket tvingades hon börja arbeta.

Celma hann precis som miljontals andra brasilianare aldrig lära sig läsa och skriva ordentligt. Hennes tröst är pingstkyrkan «Guds Rike» som Crivella representerar. Kyrkan har uppemot femton miljoner anhängare och är en stark politisk kraft i det brasilianska samhället. Tillsammans med den andra stora pingstkyrkan i Brasilien «Guds församling» har pingstvännerna 26 miljoner medlemmar.

Det är nästan en fjärdedel av den röstberättigade befolkningen i Brasilien.

— Jag vet att Lula inte är en Guds man. Men han kan bli. Jag hoppas han gör det bättre för oss, säger Celma och tittar upp mot scenen.

När Lula tar tag i mikrofonen tystnar församlingen. Han ska nu bekräfta sin allians med pingstvännerna. En av världens mest otänkbara politiska koalition är på väg att lanseras. Som den slipade politiker han är väljer vänsterpartisten Lula fattigdomen som största gemensamma nämnare.

— När fattiga har tandvärk är det sprit, vitlök och het handduk som gäller. Medan den rike går till sin tandläkare för minsta lilla skitsak. Vi vill att den fattige också ska ha tillgång till tandställning, agiterar Lula.

De härdade brasilianska journalisterna stirrar på varandra. Mycket har de fått höra under Lulas fyra år vid makten. Men att den hårdföre, före detta fackförbundsledaren, skulle ge sig in på populistiska marker och lova tandställning åt folket hade de inte väntat sig. Om Lula var det stora hoppet när han vann 2002 är han nu en kandidat brasilianaren väljer för att undvika andra, sämre kandidater.

Hans huvudmotståndare, Geraldo Alckmin från socialdemokratiska PSDB, ligger långt efter i opinionsundersökningarna. Han var tidigare guvernör i São Paulo och har tagit stryk av den senaste tidens våldsvågor i mångmiljonstaden. Han beskylls för att inte tagit itu med den sociala situation som nu lett till våldsamheterna som med jämna mellanrum förlamar en av världens största städer.

Vid den senaste opinionsmätningen fick Alckmin 28 procent av rösterna medan Lula hamnade på hela femtio procent. Lyckats Lula behålla det stödet kommer han bli återvald redan vid den första valomgången den första oktober.

— Under min regering har vi investerat hundra miljoner reais i sex federala sjukhus. Endast i Rio de Janeiro! Jag är trött på att se hur folk blir behandlade som hundar på sjukhusen, säger Lula och tar emot jublet från publiken.

Sedan tackar presidentkandidaten för sig med ett klassiskt «Mot segern, om Gud vill» och försvinner i väg till helikoptern i sina beiga chinos och sin mörkblå Ralph Lauren-skjorta. Om en kvart ska Lula landa i en annan av Rio de Janeiros förorter och stödja sin gamle partivän, den förre detta studentledaren Vladimir Palmeira, som också kandiderar till att bli guvernör i Rio de Janeiro.

Att driva valrörelse i helikopter är annars en av nyheterna i det brasilianska presidentvalet. Det testades för första gången för fyra år sedan av den frikyrkliga populisten Rosinha Mateus. Hon hyrde en helikopter och flög runt i deltat av favelor och förorter norr om Rio de Janeiro som ingen politiker vågat ta sig till förr.

Vad Rosinha förstod var att hur dålig stadsplaneringen än är i en favela har den alltid en fotbollsplan att landa på. Trots att hon inte hade någon politisk erfarenhet blev hon de fattigas vän och vann guvernörsvalet överlägset. Nu fyra år senare använder sig president Lula av samma knep för att säkra ytterligare en mandatperiod i världens femte största land.

HENRIK JÖNSSON

2006-09-24

Kommentera