2
feb
2008

Hon var sexigast – jag kysste en transa

RIO DE JANEIRO/SDS

Det går inte att komma ifrån. De flesta tänker på sex när man pratar om karnevalen som inleds i Rio de Janeiro idag. Som om karnevalen vore ett enda stort sexparty.

Jag själv gick på myten när jag för första gången skulle delta. Jag åkte till karnevalen i Bahia eftersom den ansågs vara den vildaste av dem alla. Jag dansande runt i det bullrande karnevalståget och väntade på allt det sexiga som skulle inträffa. Tusentals halvnakna kroppar svettades till afrobrasilianska rytmer.

Efter flera timmar tyckte jag det var konstigt. Jag hade inte kysst någon. Inte heller min svenska väninna hade haft någon tur. Den enda hon hånglat med sedan karnevalen inletts var en dansk biståndsarbetare. Inte mycket till karneval.

Till slut bestämde jag mig för att leta upp den sexigaste kvinnan i tåget. Jag såg henne på avstånd. Hon dansade häcken av alla. Lång, ståtlig och med brösten inlindade i afrikanska tyger. De rödmålade läpparna putade som hos den värsta karnevalsdrottning.

— Henne ska jag ha!

Jag dansade fram till skönheten. Försökte hålla takten. Svetten rann och hon dansade närmare och närmare mig. Till slut omfamnade hon mig i en kyss.

Jag kände hur karnevalen började ta plats i min kropp.

Sedan kom min väninna och drog mig i armen.

— Du, skrek hon för att överrösta larmet.

— Det är en transvestit. Det är ingen tjej.

— I helvete heller, sa jag och försökte åter omfamna henne.

Då insåg jag det.

Min första karnevalskyss var med en transvestit.

Sedan dess har jag gått från klarhet till klarhet. Jag ska nu vara med om min åttonde karneval på raken och vet hur det hela går till. Jag har inte besökt Bahiakarnevalen igen utan nöjt mig med gatukarnevalerna i Rio de Janeiro som bara blir bättre och bättre för varje år.

Frågan är om inte Riokarnevalen åter igen är den absolut bästa och roligaste. Inte då den svindyra sambaparaden på Sambódromo som alla de stackars turisterna släpas till. Den påminner mer om en schlagerfestival i jämförelse med de hundratals gatukarnevaler som pågår i vart enda litet gathörn under karnevalens fem dagar.

Endast i min lilla stadsdel finns fjorton galna tåg som avgår olika dagar och tider under karnevalen.

Jag höll på att smälla av förra året då jag upptäckte en av mina stela grannar utklädd till kvinna i ett av tågen. Han dansade runt som om hans liv pånyttfötts. Även den trötta tanten som alltid gnäller över saker i huset hade klätt ut sig. Hon hade tagit på sig en vit Panamahatt och dragit några svarta kajalstreck på överläppen. Hon såg ut som de klassiska sambisterna på tjugotalet.

Egentligen är det precis det som är karnevalen. Världens äldsta protesttåg mot normerna. Eller om man så vill, den latinska världens mest brutala demonstration mot könsnormerna. För en vecka är det okej att leka med gränserna. Ventilen släpps och könshormonerna får styra fritt. Sedan när karnevalen är över stängs klaffen och livet återgår till sitt normala tillstånd.

Kanske är det dags att kyssa en transvestit igen.

HENRIK JÖNSSON

2008-02-02

Kommentera