Staten utmanar knarklangarna med daghem

RIO DE JANEIRO/SDS

Strategin har ändrats för att vinna favelakriget i Rio de Janeiro. När knarkkartellerna jagats ut rusar nu staten in och bygger skolor, dagis och distriktvårdsmottagningar. Det gäller att snabbt få befolkningen på sin sida för att hindra att knarkgängen kommer tillbaka.

I förra veckan invigde Brasiliens president Lula da Silva statens närvaro i den ökända favelan Dona Marta i Rio de Janeiro.

Kravallstaketen står på rad längs kullerstensgatan som leder upp till favelan där nästan tiotusen invånare bor i färgglada tegelblockshus som klättrar vilt uppför bergsluttningen. När sex mc-poliser puttar uppför den snirklande vägen på sina bastanta Harley Davidsons bryter jublet ut.

För första gången ska den ökända Dona Marta få besök av en president.

— Jag tror knappt det är sant. Mina föräldrar röstade på honom och nu kommer han hit, säger Juliana Alves, en femtonårig tjej som hänger på kravallstaketet.

Hon är uppväxt i Dona Marta som ligger på berget som löper längs den klassiska medelklasstadsdelen Botafogo. På åttiotalet blev favelan känd för att vara högkvarter för knarksyndikatet Comando Vermelho, Röda kommandot, som gömde sig i myllret av improviserade hus och gränder. Under trettio år ockuperade knarksyndikatet favelan och använde invånarna som mänskliga sköldar till att skydda sin verksamhet.

— Jag var hela tiden rädd. Kom polisen var det öppen skottlossning och vi fick gömma oss. Det var hemskt. Jag kunde aldrig slappna av, berättar hon.

I dag är det annorlunda.

Den 19 november i fjol stormade polisen favelan och tvingade kartellen på flykt in i regnskogen. Till skillnad från tidigare invasioner följde staten efter och vällde in med byggnadsingenjörer och betong. Under tiden polisen garanterade säkerheten urbaniserades Dona Marta på rekordtid. Favelan fick en rälsvagn som går upp till toppen av berget, ett dagis och en yrkesskola som tjänaar upp till tusen elever om dagen.

Tanken är att staten snabbt ska visa vad den har att erbjuda. Annars finns det en risk att invånarna föredrar att leva under knarkkartellens beskydd.

Juliana lyfter upp sin lillasyster när president Lula da Silvas korteg med sex svarta Opel Vectra kör uppför kullerstensvägen. När Lula stiger ur bilen, i kortärmad jeansskjorta, går han in i den sambalokal som för bara någon månad sedan användes för hålla förbjudna funkfester där knarkkartellen marknadsförde sina droger. Nu använder Lula da Silva lokalen för att inviga statens närvaro i favelan.

Presidenten bjuder upp polisbefälet Priscilla Azevedo på scen och hyllar den 31-åriga kvinnan och hennes 120 poliser som håller knarklangarna borta, utan att göra sig ovän med invånarna.

— Men det räcker inte bara med att polisen finns här. Det viktiga är att polisen följs av bättre boendevillkor, hälsa, utbildning, kultur och avlopp. Om inte så kommer allt att åter bli som förr, säger Lula till invånarna och torkar bort svetten i pannan.

Sedan tar Rio de Janeiros nye borgmästare över mikrofonen.

— Jag vill att befolkningen här ska veta att från och med nu kommer vi att ta hand om detta området lika väl som medelklasstadsdelen här nedanför. Nästa steg är att bygga en distriktvårdsmottagning, säger Eduardo Paes, vars parti ingår i Lulas regeringsbildning.

När ordföranden för Dona Martas boendeförening får micken kommer tårarna.

— Vi har bott här i 75 år… utan att staten en enda gång… gett oss någonting, säger José Mário dos Santos medan tårarna rinner nedför hans kinder.

För att få ut favelans ungdomar i arbetslivet så fort som möjligt väljer kommunen att koncentrera sig på intensiv yrkesutbildning i den nybyggda skolan. I förra veckan startades kurser på tre månader för att bli rörmokare, elinstallatör, frisör eller sömmerska. Skolan kommer också att ge utbildning i engelska, spanska och datakunskap.

— Det här håller ungdomarna borta från kriminalitet. Synd bara att det tog så lång tid för staten att komma hit, säger 61-åriga Eneida dos Santos, som bott i Dona Marta sedan hon var sex år.

Den nya strategin att bekämpa fattigdom och våld på har gjort att attityden gentemot favelorna förändrats. När den amerikanske filmregissören Spike Lee, för tolv år sedan, använde Dona Marta för att spela in musikvideon «They don´t care about us» av Michael Jackson försökte kommunledningen stoppa inspelningen. Borgmästaren menade att bilderna skulle förstöra Rio de Janeiros image som turistmetropol.

Även fotbollsstjärnan Pelé, som då var idrottsminister, ville undvika att man visade upp favelan utomlands. Han menade att bilderna kunde försämra Rios chanser att i framtiden bli värd för olympiska spelen. I videon landar Michael Jackson med helikopter på favelans fotbollsplan på toppen av berget och vandrar nedför kullen medan han sjunger «All I wanna say is they don´t really care about us».

Nere i stadsdelen Botafogo märks också attitydförändringen. Medelklassen gläds över statens närvaro i Dona Marta. Tidigare har de varit rädda för att köra förbi favelans infart eftersom förlupna kulor tidigare träffat bilister. Nu kan de röra sig fritt. Det finns ytterligare en fördel med att inte blunda för villkoren i favelorna. Sedan staten ockuperat Dona Marta har lägenhetspriserna i Botafogo stigit med trettio procent.

— Det är helt otroligt. Priserna sköt i höjden direkt. Ingen behöver längre vara rädd för skottlossningar. Jag hoppas att staten fortsätter och även går in i de andra favelorna nu, säger mäklaren Nelson Freitas.

HENRIK BRANDÃO JÖNSSON

2009-02-11

Faktaruta

I veckan gav Lula da Silva klartecken till att fortsätta satsningen på den fattiga delen av befolkningen. Staten kommer att bygga en halv miljon bostäder till behövande familjer under året. Pengarna kommer att tas från tillväxtfonden PAC och en del av bostäderna kommer att byggas i övergivna, statligt ägda byggnader. Initiativet har tagits för att stoppa den illegala ockupationen av fastigheter och för att bromsa favelornas utbredning. År 2004 hade Rio de Janeiro 750 favelor. I år finns det 968. Lulas överraskande satsning, mitt under rådande finanskris, har gjort att han idag åtnjuter en popularitet på 84 procent, enligt opinionsinstitutet Sensus.

Historia

Favelorna började spridas i Rio de Janeiro i början av femtiotalet när bönder från nordöstra Brasilien drog till huvudstaden för att vara med om industrialiseringen. På grund av stadens geografi var bergen och kullarnas sluttningar den enda lediga marken att bygga på. Snabbt kläddes bergen av improviserade kåkar som fick den bästa utsikten över turistmetroploen. Favelorna har tidigare varit autonoma områden som fått ordna sin el, sitt vatten och sitt avlopp själv. Nu försöker kommunen, med hjälp av federala pengar, att urbanisera favelorna. Dona Marta har redan fått besök av elbolaget Light som vill registrera varje användare. Tidigare har favelan tjuvkopplat strömmen. Namnet «favela» kommer från en ogräsväxt som växer vilt på kullarna i nordöstra Brasilien.

Kokainkriget

När kokainkriget bröt ut 1982 mellan två olika knarksyndikat etablerade sig fraktionerna i de svåråtkomliga favelorna, nära konsumenternas bostadsområden. Först under senare år har polisen lyckats avväpna en del favelor som i stället hamnat i händerna på milisen som styrs av före detta poliser. Dona Marta är den första favelan i Rio som har avväpnats där milisen inte lyckats gå in och ta över den kriminella verksamheten. Enligt uppgifter har knarkkartellen som tidigare styrde Dona Marta nu flyttat in i favelan Tabajaras i Copacabana.

Fakta Dona Marta

Antal invånare: cirka 10 000

Antal hushåll: 1 920

Medelinkomst: cirka 1 700 kronor i månaden

Fakta: Boendeföreningen i Dona Marta