Upplopp i São Paulo

RIO DE JANEIRO/POLITIKEN

Militärpolisen i São Paulo förbereder sig för att gå till motattack mot de beväpnade gäng som den senaste tiden lamslagit mångmiljonstaden och orsakat 81 dödsoffer.

— Vi befinner oss i krig mot dem. Vi kommer att råka ut för fler förluster. Men vi kommer inte att backa, säger São Paulos polischef Elizeu Eclair Teixeira Borges.

Under tisdagsmorgonen beordrade han ut 140 polisbilar som nu genomför vägspärrar vid strategiska platser i staden. Befolkningen är rädda och vågar inte längre ta sig till jobbet, än mindre sända sina barn till skolan. Efter att de beväpnade gängen, som tillhör Brasiliens största brottssyndikat PCC, satt 68 lokalbussar i brand i måndags har ett flertal bussbolag valt att ställa in sina linjer. Över 5 100 bussar står kvar i sina garage. Även McDonalds och ett flertal pizzerior har slutat med hemkörning.

Under tisdagen förekom också rykten om att det enorma tunnelbanenätet och stadens flygplatser kan bli nästa mål för gängen.

— De här ryktena ökar bara paniken i São Paulo. Gängen är inte ute efter att skjuta på stadsbor. Det är mest byggnader som träffats, sa polischefen i ett desperat försök att lugna stämningen i staden.

Gänget som ligger bakom de 183 terrorattackerna som hittills drabbat São Paulo är de värsta i sitt slag. Aldrig förr har ett organiserat nätverk av kriminella åsamkat den brasilianska poliskåren lika mycket skada. Brasiliens justitieminister Márcio Thomaz Bastos har nu ställt 4 000 man ur de federala styrkorna till förfogande för att gå till angrepp. Delstatsguvernören Claúdio Lembo vägrar fortfarande att ta emot hjälpen.

— Tiden är inte mogen för att ha soldater på gatorna, säger delstatsguvernören som förväntar sig att militärpolisens kommande motattack ska få ett slut på våldsspiralen.

HENRIK JÖNSSON

2006-05-17

BAKGRUND

Det var under en fotbollsmatch på säkerhetsanstalten «Piranhãos» innergård, tolv mil utanför São Paulo, som åtta interner bestämde sig för att bilda ett fotbollslag. Det var den 31 augusti 1993 och de döpte sin klubb till Primeiro Comando da Capital, Huvudstadens första kommando. I dag har klubben utvecklats till ett av Sydamerikas största och mest fruktade brottssyndikat.

Gruppens tidiga mål var att «bekämpa förtrycket inne på anstalterna i São Paulo» och «hämnas för de 111 internerna» som sköts ihjäl av polisens säkerhetsstyrkor den 2 oktober 1992 när polisen slog ned ett upplopp i avdelningen nio på «Carandiru», Brasiliens största fängelse mitt i centrala São Paulo.

Polischefen som beordrade massakern dömdes senare till 632 års fängelse.

De åtta ursprungliga medlemmarna kommer alla från fattiga förhållanden. De har varit hänvisade till den kommunala grundskolan som varken har tillräckligt med lärare eller läromedel åt sina elever, än mindre resurser till att ta hand om elever med läs- och skrivsvårigheter. De åtta männen föll ganska snabbt ur skolsystemet och drogs in i den kriminalitet som härjar kring förorterna till en av världens största städer.

Inför karnevalen 2001 genomförde PCC sitt största terrordåd dittills. Genom en synkroniserad handling, som dirigerades via insmugglade mobiltelefoner på delstatens fängelser, fick PCC:s ledning internerna på 29 anstalter att göra upplopp. Inom loppet av trettio minuter hade 28 000 interner tagit kontrollen över en tredjedel av delstatens fängelser och genomfört världens största fängelseuppror.

Ledningen för PCC passade samtidigt på att rensa ut bland fångarna. En intern fick sitt huvud avskuret och femton andra mördades för att de tillhör en annan falang inom den organiserade brottsligheten i landet.

Inför den brasilianska valkampanjen 2002 funderade PCC på att även stärka sin makt i samhället på demokratisk väg. De planerade att ställa upp i delstatsvalet i São Paulo. Deras plan var att om de fick alla interner i delstatens fängelser att rösta på dem skulle de få in en eller två ledamöter i delstatskongressen. Lyckades dessutom varje intern få med sig två eller tre anhöriga skulle PCC kunna bli en kraft att räkna med i brasiliansk inrikespolitik.

Som deras kandidat utsågs en tidigare ostraffad advokat.

På olika sätt försökte den brasilianska rättvisan få landets valmyndighet att sätta käppar i hjulet för deras kandidatur.

De lyckades.

Sedan dess har PCC hållit sig på andra sidan lagen och utökat sin makt i delstatens 73 anstalter. Polisen har hela tiden vetat vem de inflytelserika fångarna varit och försökt att bekämpa dem. Men varje gång något gjorts har repressalier, och mutor, fått polisen att tveka. Det som nu senast fick organisationen att agera var när det nya säkerhetsfängelset i Presidente Venceslau, 62 mil öster om São Paulo, stod klart.

Delstatsregeringen bestämde sig för att förflytta 765 av de mest inflytelserika internerna inom PCC dit. Reaktionen blev massiv och har hittills resulterat i 81 döda och minst lika många svårt skadade. PCC har antagit den kinesiska symbolen «ying-yang» som sitt emblem för att den, enligt grundarna, «på ett vettigt sätt balanserar det goda med det onda”.

HENRIK JÖNSSON