Viktigt för Brasilien att hindra kupper

RIO DE JANEIRO/SDS

Planen var att den störtade presidenten Manuel Zelaya skulle smugglas in landvägen från El Salvador och installeras på FN:s kontor i Honduras huvudstad Tegucigalpa. På så sätt skulle statskuppen i Honduras automatiskt hamna i fokus under förra veckans möte på FN:s huvudkontor i New York och få honom återinsatt på ett så smidigt sätt som möjligt. Problemet var att Venezuelas president Hugo Chávez inte kunde hålla käft.

Innan diplomatbilen nått kontoret meddelade Chávez stolt via venezuelansk media att Zelaya åter var på honduransk mark och satt på FN-kontoret i Tegucigalpa. Det fick kuppregimen att begära dit sina trupper. Diplomatbilen fick hastigt dirigeras om och körde i stället Zelaya till Brasiliens ambassad. De tårgasgranater som kuppregimen rimligen inte hade vågat skjuta mot FN-kontoret hamnade nu utan tvekan på gräsmattan till den brasilianska ambassaden. Kuppregimen anklagade Brasilien för att ha varit delaktig i smuggelplanerna av Zelaya och ställde den brasilianska regeringen ansvarig för det upptrappade våldet. Brasilien nekade.

— Ni får välja vem ni litar på. En kuppmakare eller mig, sa Brasiliens president Lula da Silva till medier under G20-mötet i Pittsburg.

Det råder ändå ingen större tvekan om att Lulas rådgivare i internationella frågor, vänsterpolitikern Marco Aurélio Garcia tillsammans med Hugo Chávez är hjärnorna bakom den spektakulära operationen. Lulas rådgivare har tidigare varit involverade i alla de konflikter och kriser som blossat upp när kontinentens vänsterregimer utmanats av den traditionella makten i Latinamerika. Men Brasilien bör inte känna någon skam. De har bara gjort vad en demokrati bör göra vid statskupper – försvara demokratin.

För Lula da Silva är det viktigt att visa att det inte längre lönar sig att göra statskupper på kontinenten. Han har fått FN, USA och EU att ställa sig bakom Brasiliens sak i Honduras och har än en gäng visat att han är Latinamerikas självklara ledare. Men det verkar inte hjälpa. Kuppregimen stöds av en stor del av Honduras befolkning som i stället ser den störtade presidenten Zelaya som ett hot mot demokratin. Det har blivit en soppa. Båda parter hävdar att de strider för demokratin. Men den enda som är demokratiskt vald är Zelaya.

Förbättras inte läget kommer Manuel Zelaya inte att få regera de få månaderna han har kvar av sin mandatperiod. Presidentvalet i november kommer i så fall inte att godkännas av omvärlden. Honduras kommer att bli ett isolerat land och endast tjäna som föredöme åt den traditionella makten på kontinenten som den senaste tiden blivit besegrade i nästan alla val. För dem är kuppregimen hjältar. Det är därför viktigt att kuppmakarna i Honduras inte lyckas. Annars är Latinamerika åter tillbaka på ruta ett.

HENRIK BRANDÃO JÖNSSON

2009-09-27